DEBATT – av Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ledamot i SNS Konjunkturråd 2015
Sverige behöver en ny insolvenslag för att bättre kunna hjälpa företag i ekonomisk kris och minska de svenska företagens ensidiga beroende av banker.
Ett välfungerande insolvenssystem underlättar företagsrekonstruktioner och räddar verksamheter och arbetstillfällen. Vid ett seminarium på SNS idag lyfter jag fram konkreta förslag på reformer av lagstiftningen som förespråkas av SNS Konjunkturråd.
Dagens insolvenslagstiftning, som innefattar både lagen om konkurs och lagen om företagsrekonstruktion, har en rad brister och idag genomförs få framgångsrika rekonstruktioner i Sverige av större företag.
Ett företag är insolvent när värdet av tillgångarna är mindre än skulderna och företaget inte kan återbetala sina förfallna skulder. Om affärsidén inte håller gör det investerade kapitalet mer nytta någon annanstans och nedläggning av verksamheten är den bästa utvägen. För dessa situationer finns konkurslagen, och enligt denna säljs tillgångarna och värdet delas ut till fordringsägarna.
Men alla insolventa företag behöver inte läggas ner. Trots en bärande affärsidé kan företag tillfälligt hamna i ekonomiska svårigheter. Genom att omstrukturera verksamheten och minska skulderna kan bolaget åter bli lönsamt. Lagen om företagsrekonstruktion finns just för att skydda fungerande verksamheter från nedläggning.
Men i Sverige är rekonstruktion i domstol krångligt och tidskrävande. Dessutom saknar lagstiftningen flera av de verktyg som behövs för att i praktiken kunna hjälpa företag i ekonomisk kris att komma på fötter igen. Därför sker många insolvensprocesser utanför domstol, i förhandling mellan ägare och långivare. Detta gynnar banker och missgynnar små fordringsägare som obligationsinvesterare och andra långivare.
Det här är ett hinder för att vi ska få en fungerande marknad för företagsobligationer i Sverige och är en orsak till bankernas dominans på kreditmarknaden.
Ett land med välfungerande insolvenssystem som dessutom har världens största marknad för företagsobligationer är USA. US Bankruptcy Code infördes 1978 och har sedan dess reformerats ett antal gånger. Idag har domstolarna särskild expertis för att hantera ekonomiskt komplexa ärenden. Verksamheten prioriteras framför individuella investerare. Ägarna har normalt ingen talan och långivare kan inte utkräva säkerheter under rättsprocessen. Svaga långivare skyddas, till exempel genom att konkursboet står för advokatkostnader. Idag hamnar nästan 80 procent av alla rekonstruktioner i domstol vilket är betydligt mer än i Sverige.
Sverige borde därför ta inspiration av den amerikanska konkurslagstiftningen. Jag vill peka på tre viktiga förändringar som skulle föra den svenska insolvensmodellen i en riktning som främjar ett bättre företagsklimat:
- Underlätta ny finansiering till företag under rekonstruktion genom att ge dessa lån prioritet gentemot existerande skulder. Detta är nödvändigt för att en finansiär ska vara villig att låna ut pengar under en rekonstruktion. Utan ny finansiering ingen framgångsrik rekonstruktion.
- Upprätta specialiserade domstolar. Komplexa affärsmässiga frågeställningar kräver att domstolens personal har ekonomisk expertis. I USA är det endast två av 94 domstolsdistrikt som får hantera stora konkurser.
- Begränsa aktieägares inflytande över rekonstruktionsprocesser. Om ett företags tillgångar är värda mindre än dess skulder måste aktieägarna anses utraderade och inte ges något inflytande. Ledningen måste istället rapportera till domstolen eller rekonstruktören.
Om och hur den svenska lagstiftningen vid obestånd ska reformeras har länge varit föremål för diskussion och flera statliga utredningar har gjorts. Redan 2010 lades förslag till en ny lag fram i den offentliga utredningen ”Ett samlat insolvensförfarande” men fortfarande har inga lagändringar gjorts.
Det är hög tid att Justitiedepartementet bereder frågan om en ny lagstiftning.
Det finns redan en konkret reformagenda för att förbättra Sveriges insolvenslag. En bättre fungerande lag skulle underlätta rekonstruktioner och se till att livskraftiga bolag lever vidare, skapar vinster och arbetstillfällen, medan de dåliga läggs ner. Dessutom skulle dessa förändringar stimulera marknaden för företagsobligationer och göra sådan finansiering mer attraktiv och lättillgänglig. Det minskar företags beroende av banker och på sikt hela ekonomins exponering mot bankkriser.
PS. För analys, slutsatser och förslag i denna debattartikel svarar helt och hållet författaren. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.
