Ett av de förslag civilutskottet säger nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning som det är i dag.
”Regeringens förslag innebär att kravet på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en osäkerhet om när en detaljplan måste finnas. Risken är också att olika kommuner kommer att använda lagen olika och att likartade situationer kommer att behandlas olika inom samma kommun”, skriver utskottet i ett pressmeddelande.
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag.
Vad gäller kravet på detaljplan framhåller partierna att regeringens förslag inte innebär någon inskränkning av en kommuns möjlighet att ställa krav på att det ska finnas en detaljplan. Kommunen får istället, menar partierna, större frihet att avgöra när det krävs en detaljplan och antalet planer som upprättas enbart av formella skäl kan då begränsas.
Utskottet säger också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att anta detaljplaner.
Utskottet har förståelse för önskemålen om en samordning med kommunallagens bestämmelser och om att sådana här ärenden ska kunna handläggas så snabbt som möjligt.
Utskottet betonar dock att detta måste vägas mot intresset av insyn i detaljplansärenden samt att det i dag finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt att delegera detaljplansärenden.
M, FP, C och KD reserverar sig mot utskottets förslag.
Partierna pekar bland annat på att regeringens förslag innebär att detaljplaner av större vikt fortfarande kommer att antas av kommunfullmäktige och att det därigenom kommer att finnas möjlighet till insyn och offentlig debatt kring dessa beslut. När det är fråga om detaljplaner av mindre vikt kommer möjligheterna till en snabbare beslutsprocess att öka, enligt partierna.
Civilutskottet säger även nej till regeringens förslag om att de bestämmelser i en detaljplan som gäller utformning av byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut. Det ska gälla om bestämmelserna inte gäller ett område med bebyggelse som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Civilutskottet har invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i övrigt fortfarande gäller. Detta kan enligt utskottet leda till en stor osäkerhet för dem som söker bygglov inom planområdet.
Utskottet anser att det är särskilt allvarligt att regeringen föreslår att de nya bestämmelserna ska gälla retroaktivt, alltså även omfatta äldre detaljplaner.
M, FP, C och KD reserverar sig mot utskottets förslag. Partierna konstaterar att bestämmelser om utformning av byggnadsverk och tomter i detaljplaner ofta snabbt blir inaktuella. Detta kan enligt partierna innebära att det blir svårare att göra förutsättningslösa prövningar i bygglovsärenden efter att detaljplanen genomförts.
Regeringens förslag kan bidra till en större flexibilitet, dels genom att inaktuella begränsningar i gamla detaljplaner slutar att gälla, dels genom att nya planer görs mindre detaljerade, menar partierna.
Foto: TT
