Värmlands tingsrätt anser att Arbetsmiljöverket inte bör agera i ett enskilt ärende.
Enligt domstolen är Arbetsmiljöverkets uppgift inte att ”biträda en part i en konflikt eller att ta ställning till vem som bär skuld för mobbning och kränkande särbehandling”.
Dagens Juridik kunde tidigare i höstas rapportera att Arbetsmiljöverket inspekterat Värmlands tingsrätt och övervägde att besluta om ett föreläggande mot domstolen. Vid granskningen hade det, bland annat, framkommit att anställda ”känt sig motarbetade av ledningen på ett eller annat sätt” samt att ”det kan finnas bristande kunskaper” hos tingsrättens chefer när det gäller att förebygga och hantera kränkande särbehandling.
Ärendet initierades efter att en anställd inkommit med en anmälan till Arbetsmiljöverket samt den kunskapen som myndigheten hade om tingsrätten genom sin tidigare tillsyn.
Visselblåsning – reglerna i verkligheten
Den nya visselblåsarlagen har inneburit betydande utmaningar för organisationer och företag. I samband med att lagen skulle träda i kraft fanns det en stark fokusering gällande kraven på rapporteringskanaler och genomförande av oberoende utredningar – men lagen kan också innebära en förändring av grundbegreppen inom arbetsrätten. Erik Danhard diskuterar, utifrån en nyligen meddelad dom, om lagen skjuter över målet, om skyddet för visselblåsare är skenbart och om arbetsrätten verkligen har förändrats.
”Djupt olyckligt” att myndigheten agerar i enskilt ärende
Nu har tingsrätten inkommit med svar på Arbetsmiljöverkets underrättelse. Enligt tingsrätten har man ”i en rad styrdokument” slagit fast att kränkande särbehandling och trakasserier aldrig kan accepteras samt att flertalet av de åtgärder som Arbetsmiljöverket överväger att förelägga tingsrätten att utföra redan genomförs.
”Det paradoxala är att det är tingsrättens arbete mot kränkande
särbehandling som gör att Arbetsmiljöverket nu visar intresse i denna
fråga”, skriver domstolen i sitt yttrande.
Tingsrätten är också kritisk till att Arbetsmiljöverket valt att agera efter en anmälan från en anställd. Enligt domstolen är Arbetsmiljöverkets uppgift ”inte att biträda en part i en konflikt eller att ta ställning till vem som bär skuld för mobbning och kränkande särbehandling”. Tingsrätten ”finner det djupt olyckligt att
Arbetsmiljöverket nu agerar i ett enskilt ärende”. Enligt domstolen riskerar detta nämligen att skada arbetet i det aktuella fallet och i förlängningen motverka det som Arbetsmiljöverket vill uppnå.
