Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Staten är skyldig att se till att kvinnor kan vara trygga”

Civilrätt
Publicerad: 2022-11-03 11:46

KRÖNIKA – av Camilla Wikland, advokat och Amanda Mikaelsdotter, jurist. Båda vid Hope Advokater.

Den 25 november närmar sig. Strax därefter stundar den 24 december. Sen följer januari. Vi hade kunnat prata om en trestegsraket av höstmys, traditionsenligt julfirande och en skidresa till fjällen. Istället är det en trestegsraket av samhällsmörker, politiskt misslyckande och det yttersta beviset på att Sverige har lång väg att vandra för att nå jämställhet. 

Det farligaste platsen för en kvinna är i hemmet. En mening många nog har läst tidigare. Alla kvinnor utsätts inte för våld. Alla män utsätter inte kvinnor för våld. Trots ett stort mörkertal visar dock statistiken att risken för att en kvinna kommer bli utsatt för våld är som störst i det hem hon delar med en manlig partner. 

Enligt Nationell Centrum för kvinnofrid kännetecknas detta våld av att den som utsätts för våldet har en nära relation, och starka känslor, för förövaren. Forskning visar att kvinnor oftare än män utsätts för grovt, upprepat och kontrollerande våld av en manlig partner och att en drivkraft bakom våldet är mannens behov av makt och kontroll. Våldet kan bestå i allt från psykisk misshandel, nedsättande kommentarer och förlöjliganden, kontroll av var partnern befinner sig, försök till isolering från vänner och familj till fysiskt och sexuellt våld.

Återkommande rapporter i media om mäns våld mot kvinnor, politiska jämställdhetsprogram och organisationer som arbetar för att minska våldet ger oss mycket viktig kunskap om fenomenet, men gör oss också vana att konsumera den här informationen. Kanske är vi så vana att många av oss när vi läser stycket ovan inte ens reflekterar över det faktum att vi i Sverige behöver ha ett Nationellt centrum för kvinnofrid

Regeringen har gett Nationellt centrum för kvinnofrid, ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet, i uppdrag att bland annat höja den nationella kunskapen om mäns våld mot kvinnor. I uppdraget ligger också att ge stöd till våldsutsatta kvinnor. För att genomföra sitt uppdrag arbetar centrumet med utbildning och metodutveckling för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Sverige behöver alltså utbildning – och metoder – för att kunna ta hand om kvinnors vars manliga partner utsätter dem för våld.   

Nationellt Centrum för kvinnofrid driver också Kvinnofridslinjen, Sveriges nationella stödtelefon för kvinnor över 18 år som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. År 2021 besvarade Kvinnofridslinjen 42 498 samtal, alltså i genomsnitt 116 samtal per dygn. Cirka 96 procent av de som ringer är kvinnor.  

Den 25 november inträffar den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. Denna dag instiftades av FN 1999 som en påminnelse om deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. 23 år senare finns fortfarande anledning att skriva denna krönika. 

Den 24 december inträffar julafton, följt av julledigheten. År efter år rapporterar media om att mäns våld mot kvinnor ökar under julen. Samtidigt vittnar kvinnojourer om ett ökat antal samtal under samma tid. Under 2021 var december den månad Kvinnofridslinjen mottog flest samtal, med ett genomsnitt på 124 samtal per dygn.  

Efter julledigheten tar januari vid. Den månad på året då polisen rapporterat att myndigheten får in flest anmälningar om våld i nära relationer. 

Vi har alltså tre månader framför oss som inleds med en internationell dag för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor men som år efter år slutar med en bekräftelse på detsamma. År 2019 avrundandes de tre månaderna med att polisen fick in tre anmälningar om mord på kvinnor, två av dem till följd av våld i hemmet. År 2021 hann inte julfirandet ta vid innan en man hade huggit ihjäl sin gravida sambo. 

Utöver Nationellt Centrum för kvinnofrid har bland annat socialnämnden – och därigenom socialtjänsten – enligt socialtjänstlagen ett ansvar att ge stöd och hjälp till den som utsatts för våld i nära relation. Den hjälpen ska särskilt syfta till att hjälpa till att förändra situationen. 

2017 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att inom vård och omsorg stödja genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Inom ramarna för uppdraget har Socialstyrelsen utformat föreskrifter och allmänna råd som myndigheter, kommuner och regioner utgår ifrån i sitt arbete.  

I förrgår, den 1 november 2022, trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer i kraft.  Bland annat innehåller de nya föreskrifterna en skyldighet för vårdgivaren, om den misstänker att en patient utsatts för våld eller andra övergrepp, att se till att hälso- och sjukvårdspersonalen hjälper den som utsatts för våld att få kontakt med socialtjänsten, om personen samtycker till det. Syftet med ändringen är att förbättra skyddet för den som utsatts för våld. Denna skyldighet kan bland annat innebära att läkaren eller sjuksköterskan ska hjälpa den som utsatts för våld att ringa till socialtjänsten för att etablera en kontakt. Det kan också innebära att följa med till ett närliggande socialkontor eller kontakta en socialsekreterare som kan möta den våldsutsatta vid sjukvårdsbesöket (Socialstyrelsens föreskriver HSLF-FS 2022:39). 

Av allt att döma behöver Sverige fortfarande ett Nationellt centrum för kvinnofrid. Sverige behöver uppenbarligen utbildning och metodutveckling för att kunna ta hand om de kvinnor som utsätts för våld av sin manliga partner. Men det sker också förändring. Det finns hjälp att få. Det är viktigt att komma ihåg att staten har en skyldighet att se till att kvinnor kan vara trygga både i och utanför hemmet, vare sig det är november, december eller någon annan tid på året. 

Om du som läser det här utsätts för våld av din partner kan du dygnet runt kontakta Kvinnofridslinjen på nummer 020 – 50 50 50. 

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: