En polsk medborgare satt frihetsberövad i drygt tre månader, misstänkt för häleri, innan han släpptes i samband med tingsrättens friande dom.
Efter att ha nekats ersättning av JK stämde mannen staten och begärde drygt 600 000 kronor i ersättning.
Nu, ett drygt år senare, har tingsrätten stadfäst en förlikning mellan mannen och JK som innebär att han får 100 000 kronor i ersättning.
Mannen frihetsberövades i samband med att vissa hälerimisstankar riktats mot honom. Frihetsberövandet kom att pågå i 3 månader och 15 dagar innan han släpptes i samband med tingsrättens friande dom – en dom som fastställdes av hovrätten.
Mot bakgrund av detta vände han sig till Justitiekanslern och yrkade på skadestånd på grund av frihetsberövandet. Yrkandet avslogs dock av JK som, bland annat, pekade på att mannens egna agerande medförde att ”objektiva omständigheter talar för att han medvetet försatt sig i en situation där han löpte överhängande risk att bli misstänkt för allvarlig brottslighet”.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Stämde staten
När JK nekat honom skadestånd fattade mannen beslutet att istället stämma staten. I stämningsansökan anförde han att han varit i god tro och saknat insikt om att det varit fråga om stulen egendom samt att han aldrig tagit befattning med godset i målet.
Mannen angav att han, i anledning av brottsmisstankar som sedermera ogillades i tingsrätt och
hovrätt, varit frihetsberövad under 3 månader 15 dagar. Såväl tingsrätt som hovrätt har slagit fast att han inte kan dömas för brott. Han bestred också att han medvetet skulle ha försatt sig i en situation där han löpte överhängande risk att bli misstänkt för brott.
Han hänvisade till att han drev en enskild firma där verksamheten, under tiden han satt frihetsberövad – vilket lett till ekonomisk skada i form av en faktisk förlust på cirka 580 000 kronor.
Tingsrätten stadfäster förlikning
Nu står det klart att mannen och Justitiekanslern nått en förlikning innebärande att staten ska ersätta mannen med 100 000 kronor med anledning av frihetsberövandet.
Förlikningen har stadfästs av Stockholms tingsrätt.
