En pojke ”omfattande hjälpbehov” hade rätt att få extra assistanstimmar när han var hemma sjuk från skolan.
Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast och konstaterar att behovet varken kunde tillgodoses genom omfördelning av redan beviljade assistanstimmar eller omfattades av föräldraansvaret.
Pojken, som vid tiden för det aktuella avgörandet, var tolv år gammal har ett omfattade hjälpbehov och hade beviljats assistansersättning för all vaken tid – med vissa avdrag. Tidsavdragen gällde bland annat tiden han spenderade i skolan då skolpersonalen under denna tid kan tillgodose hjälpbehoven. Försäkringskassan beslutade också att omfattningen av föräldraansvaret motsvarade tidsavdrag om en timme per dag. Ett ansvar som bedömts vara lika stort oavsett om pojken varit i skolan eller inte.
I slutet av 2018 ansökte pojken om ekonomiskt stöd för utökat personlig assistans om totalt 42 timmar. Bakgrunden var att han varit sjuk, och därmed frånvarande från skolan, och således behövt mer personlig assistans. Enligt pojken kunde det tillfälliga behovet inte täckas genom att man omfördelade hans redan befintliga resurser då det skull ”saknas timmar för att täcka hans varaktiga behov”.
Ansökan kom dock att avslås av kommunen som ansåg att pojkens behov var ”tillgodosett inom ramen för ett normalt
förekommande föräldraansvar”. Beslutet överklagades – men såväl förvaltningsrätten som kammarrätten avslog överklagandena.
Nu har Högsta förvaltningsdomstolen prövat assistansfrågan.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
HFD ger rätt till assistans
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen saknar orsaken till frånvaron betydelse vid prövningen av rätten till tillfälligt utökad assistans. Detta eftersom Försäkringskassan redan konstaterat att han har ett behov personlig assistans när han inte är närvarande i skolan. HFD finner inte heller någon anledning att beakta föräldraansvaret på något annat sätt än vad Försäkringskassan har gjort i sitt beslut.
Sammanfattningsvis konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att det uppstått ett behov av personlig assistans när pojken var sjukfrånvarande från skolan – ett behov som inte kunde tillgodoses genom omfördelning av redan beviljade assistanstimmar och inte heller omfattades av föräldraansvaret. Inte heller har behovet tillgodosetts på något annat sätt.
Att assistans har utförts i enlighet med vad som angetts i ansökningen är, enligt HFD, ostridigt och pojken är således berättigad till den sökta insatsen. Hans överklagande ges därför bifall och underinstansernas avgöranden upphävs.
