En kvinna som orsakat en onödig rättegång får stå för sina egna rättegångskostnader – trots att hon fått rätt mot Skatteverket i hovrätten.
Det konstaterar Högsta domstolen i ett färskt avgörande.
Skatteverket ansökte i tingsrätten om att en kvinna som bedrivit enskild näringsverksamhet skulle försättas i konkurs eftersom hon hade skatteskulder på cirka 450 000 kronor. Dessutom visade en rapport från Kronofogden att hon saknade utmätningsbara tillgångar för att täcka skulden.
Kvinnan var dock inte bosatt på sin folkbokföringsadress och kunde därför inte nås vid de delgivningsförsök som gjordes. Då beslutades att hon skulle delges ansökningshandlingarna och kallelse till konkursförhandling genom så kallad kungörelsedelgivning. Vid den tiden befann sig dock kvinnan i Kina och tingsrätten beslutade att trots detta hålla förhandling – i hennes frånvaro – och konstaterade att något hinder mot detta inte förelåg. Kvinnan försattes också i konkurs.
När målet hamnade i hovrätten kunde kvinnan redovisa pengar sitt konto som hon fått genom gåvor från sin pappa samt uppgifter om kundfordringar och kommande utbetalningar av lön. Hovrätten slog då fast att utredningen bröt mot den ”presumtion om isolvens” som lagts till grund för tingsrättens konkursbeslut och upphävde detta. Hovrätten slog också fast att Skatteverket skulle ersätta kvinnans rättegångskostnader i hovrätten.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Orsakat onödig rättegång
Skatteverket kom sedan att överklaga hovrättens beslut i frågan om rättegångskostnaderna och yrkade att vardera part skulle stå för sin egen rättegångskostnad.
Nu står det klart att HD ger Skatteverket rätt.
Enligt Högsta domstolen ska kvinnan anses ha fått del av konkurshandlingarna och haft möjligheten att ta del av dessa. Hon anses inte heller ha haft laga förfall för sin utevaro vid tingsrättsförhandlingen. Tingsrättens beslut att försätta henne i konkurs var dessutom korrekt eftersom hon vid den tiden saknade tillgångar.
Kvinnans motbevisning åberopades dessutom först i hovrätten och det var först då det stod klart att insolvenspresumtionen kunde motbevisas. Hon har därför, enligt HD, orsakat en onödig rättegång och parterna ska därför stå för sina egna rättegångskostnader.
