En kvinna begärde ut anteckningar från hennes avlidna pappas journal i syfte att klandra ett testamente som upprättats till förmån för pappans särbo.
Kammarrätten bedömer att särbon tillhör den skyddade närståendekretsen och att denne riskerar lida men om uppgifterna lämnas ut.
En 65-årig kvinna begärde av en region att få tillgång till hennes nyligen bortgångna pappas journalanteckningar och fick avslag. Kvinnan överklagade regionens beslut till Kammarrätten i Jönköping, som visade målet åter till regionen för ny prövning. Efter en förnyad prövning bestämde regionen i det nu överklagade målet att på nytt avslå hennes begäran.
Kvinnan yrkade vid kammarrätten att journalanteckningarna skulle lämnas ut. Syftet med begäran var att klandra ett testamente som pappan upprättat till förmån för sin särbo, strax innan han gick bort. Kvinnan framhöll att pappan var starkt medicinerad när testamentet upprättades och ifrågasatte även hans och särbons relation.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Får inte kränka friden
Kammarrätten konstaterar att en förutsättning för att handlingarna ska lämnas ut är att det står klart att det kan ske utan att det kränker den frid som tillkommer pappan eller att hans närstående lider men.
Det stadgas inte i offentlighets- och sekretesslagen vilka som tillhör närståendekretsen i dess 25 kap. 1 §. Av praxis framgår dock att en särbo ofta kan anses omfattas av begreppet och att en bedömning ska göras i det enskilda fallet med i utgångspunkt i hur nära relationen är eller har varit.
Det faktum att pappan och särbon haft en långvarig relation och att särbon dessutom är upptagen som legatarie i testamentet talar enligt domstolen för att relationen har varit nära. Det har inte framkommit något som tyder på motsatsen och därför anses särbon omfattas av den skyddade närståendekretsen.
Ska användas i tvist mot sambon
Domstolen uttalar vidare att det av målet framgår att 65-åringen avser använda de begärda handlingarna i en klanderprocess mot pappans testamente. Det har i praxis bedömts medföra men för den närstående om begärda uppgifter ska användas i en tvist mot denne.
Med hänsyn till detta anser kammarrätten att det inte står klart att uppgifter kan lämnas ut utan att särbon lider men. Överklagandet ska därför avslås. (Blendow Lexnova)
