Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Dödsbo nekas lösa in halv miljon i gamla sedlar

Civilrätt
Publicerad: 2021-12-27 08:15
Foto: TT

Kammarrätten bedömer att det saknas tillräcklig dokumentation för att styrka ursprunget av ogiltiga sedlar om ett totalbelopp på 490 000 kronor som hittades gömda i ett kassaskåp hemma hos en avliden kvinna. Det förelåg därför inte särskilda skäl för Riksbanken att medge inlösen av sedlarna.

Sveriges Riksbanks beslutade den 12 januari 2021 att avslå en ansökan om inlösen av ogiltiga sedlar till ett belopp om 490 000 kronor från en kvinnas dödsbo. 

Dödsboet överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade att beslutet skulle ändras i sin helhet och att de ingivna sedlarna skulle lösas in. I andra hand yrkades att, i vart fall, 311 854 kronor skulle lösas in.

Riksbanken vidhöll sitt beslut

Enligt dödsboet hade man visat att sedlarna inte härrörde från brott eller brottslig verksamhet. De 490 000 kronorna återfanns i ett kassaskåp i kvinnans bostad i samband med upprättande av bouppteckningen efter henne. Kvinnan mottog arv från tre olika släktingar och dödsbodelägarna misstänkte att hon, under en längre tid, gjorde större kontantuttag från sitt bankkonto då hon uppvisade tecken på paranoia. I övrigt levde hon ett väldigt sparsamt liv, vilket föranledde slutsatsen att kontantuttagen utgjorde ett sparande. 

Riksbanken vidhöll dock sitt beslut och anförde att det inte var möjligt att delvis bifalla inlösen av en delmängd sedlar i ett ärende samtidigt som resterande delmängd sedlar med samma ursprung avslås då de kunde antas härröra från brott eller brottslig verksamhet. Det saknades, enligt banken, tillräckligt underlag till stöd för sedlarnas ursprung. 

Trovärdig förklaring av ursprunget – fick lösa in 311 tusen

Förvaltningsrätten ansåg att dödsboets redogörelse för och förklaring av sedlarnas ursprung var trovärdig men underströk att detta behövde styrkas med dokumentation. 

Dödsboet inkom med kontoutdrag som visade att det under många år gjordes större kontantuttag med likartade uttagsmönster från kvinnan respektive hennes makes bankkonto samt handlingar som styrkte mottagandet av arv. Av det överklagade beslutet framgick att sedlarna upphörde att gälla den 31 december 2013. Uttag från kvinnans bankkonto som gjordes senare än det nämnda datumet kunde därför inte anses styrka sedlarnas ursprung. 

Uttagen som gjordes senast den 31 december 2013 uppgick till totalt 311 854 kronor och beloppet bedömdes vara spårbart till den grad det saknades anledning att anta att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Överklagandet bifölls därför delvis avseende inlösen av sedlar som uppgick till ett värde av 311 000 kronor beaktat att inlösen endast kunde ske med hela tusental. 

Riksbanken överklagade

Riksbanken överklagade till Kammarrätten i Stockholm och yrkade att dödsboets talan skulle avslås och att beslutet från den 12 januari 2021 skulle fastställas. 

Till stöd lyftes fram att beloppet var av betydande värde och det var därför centralt att innehavet kunde styrkas med dokumentation. Dödsboet lämnade en förklaring till var sedlarna kunde härröra från men kunde aldrig ange sedlarnas ursprung med någon större säkerhet. Beträffande förvaltningsrättens bedömning poängterade Riksbanken att sedlarna till sin natur var utbytbara med varandra och att det därför, i normala fall, inte var möjligt att härleda en viss sedel till ett visst uttag eller en viss transaktion. Det gick alltså inte att komma fram till att en del av sedlarna kunde antas härröra från brott eller brottslig verksamhet samtidigt som det bedömdes att en annan del inte gjorde det när det rörde sig om sedlar som enligt inlösarens förklaring i princip skulle ha ett och samma ursprung. 

Kammarrätten konstaterar att redogörelsen för innehavet enbart är ett antagande om hur sedlarna förvärvades. Till stöd för redogörelsen har dödsboet därtill lämnat in kontoutdrag vars totala belopp endast till drygt hälften motsvarar det belopp som påträffades i kassaskåpet hemma hos kvinnan. 

Inga särskilda skäl medge inlösen

Den dokumentation som finns i målet visar inte heller de specifika sedlarnas ursprung. Underlaget, i form av en bouppteckning och ett förlikningsavtal, avseende arvet är inte tillräckligt för att kunna koppla ihop de specifika sedlar som dödsboet har begärt att få lösa in med en viss förmögenhet eller inkomst. Detta särskilt med beaktande av att några insättningar på kvinnans bankkonto motsvarande de aktuella arven inte går att se i de åberopade bankkontoutdragen. 

Såsom Riksbanken har påpekat är dessutom sedlar till sin natur utbytbara. Om sedlar inte hanteras på ett sätt som gör att det säkert går att härleda olika delmängder till specifika transaktioner sker alltså en sammanblandning av sedlarna. En konsekvens av detta är också att det blir mycket svårt att särskilja en viss sedels ursprung från en annans. Det är därför inte möjligt att anta att en del av det begärda beloppet inte härrör från brott eller brottslig verksamhet samtidigt som en annan del inte uppfyller detta krav, när det handlar om sedlar som enligt dödsboets förklaring i princip ska ha ett och samma ursprung. 

Mot bakgrund av detta har det inte funnits särskilda skäl för Riksbanken att medge inlösen av sedlarna. Riksbankens överklagande ska därmed bifallas och Riksbankens beslut fastställas. (Blendow Lexnova)


Dela sidan:
Skriv ut:

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se