Christian Dahlman: ”Tio tankefel återkommer systematiskt hos domstolarna”

De uttalanden om bevisvärdering som kom i veckans morddom från Högsta domstolen är vaga och kommer inte att vara till någon nämnvärd vägledning.
Det säger en av Sveriges främsta experter på bevisvärdering, professorn Christian Dahlman, som pekar på vikten av att domare lär sig att behärska metoder för matematiska sannolikhetsprinciper.
”I min forskning har jag undersökt tankefel i domstolars resonemang om sannolikheter och jag har hittat mer än tio olika tankefel som återkommer systematiskt.”

Christian Dahlman är professor vid Lunds universitet och har ägnat en stor del av sin rättsvetenskapliga forskning åt bevisfrågor i framförallt brottmål. Han har både följt och gjort en djuplodande analys av bevisläget i det indiciemål där Högsta domstolen tidigare i veckan kom med sin dom – det mål som Högsta domstolen kallar för Mordet vid busshållplatsen.

– Den tilltalade blev dömd. Det var inte oväntat men det var heller inte givet. Ett justitieråd var ju skiljaktigt och ville fria, säger Christian Dahlman.

Vad tycker du om domen – är den välskriven och kommer den att kunna tjäna som vägledning?

– Det är bra att HD tar fasta på den sammanlagda effekten av de samverkande bevisen. Men någon större vägledning för bevisvärdering ger inte domen.

– HD hänvisar till sina egna tidigare avgöranden och uttrycker sig lika vagt som tidigare.  

Om vi hypotetiskt vänder på frågan: Vad hade det inneburit om det hade blivit en friande dom?

– Det hade nog känts tungt för många åklagare runt om i landet. Det finns ju många liknande mål om skjutningar just nu och bevisläget är ofta svagare än i det här fallet.

– Om bevisningen inte hade räckt här så hade det sett svårt ut för åklagarna att nå en fällande dom i sådana här fall.

Tingsrätten fällde, hovrätten friade och nu fäller Högsta domstolen… Vad säger det om bevisvärderingen i våra domstolar?

– Det är inte så underligt. Fallet är ett så kallat indiciemål med en komplex bevisstruktur av samverkande indicier.

– Det är svårbedömt och det finns rimliga resonemang åt båda håll.

–

Ett av justitieråden, den före detta professorn i straffrätt Petter Asp, var skiljaktig och ville fria. Säger det mer om det specifika fallet än om metoden för bevisvärdering – eller tvärt om?

– Det finns ingen metod för bevisvärdering som garanterar att domare kommer till samma slutsats. Bevisvärdering involverar alltid bedömningar och antaganden som kan variera mellan domare.

– En skillnad mellan olika metoder för bevisvärdering är dock hur transparent det blir i domskälen på vilket sätt domarna har bedömt saken olika.

Rent generellt: vilka krav ska ställas på indiciebevisning för att den ska räcka för en fällande dom i brottmål? 

– Samma krav som ställs på annan bevisning. Den ska ge ett så starkt stöd till åtalet att sannolikheten för gärningsbeskrivningen kommer över den ribba som beviskravet i brottmål sätter.

– Det som behöver beaktas vid så kallade indicier är att de inte ger ett direkt stöd åt gärningsbeskrivningen, utan stödet sker via en eller flera mellanliggande hypoteser.

Kan du ge ett konkret exempel på sådana mellanliggande hypoteser?

– En överensstämmelse i sulmönster mellan ett skospår på brottsplatsen och en sko som påträffats hemma hos den tilltalade ger stöd åt hypotesen att det är denna sko som avsatt spåret, vilket i sin tur ger stöd för hypotesen att den tilltalade var på brottsplatsen i anslutning till brottet, vilket i sin tur ger stöd för hypotesen att den tilltalade är gärningsmannen.

– Varje led i denna kedja innehåller osäkerhet och alla dessa osäkerheter måste räknas med när domstolen värderar hur starkt stöd skospåret ger till åtalet.

Hur förhåller sig bevisvärderingen i indiciemål till kravet på robusthet? 

– Huruvida ett bevisläge där åklagaren har uppfyllt sin bevisbörda ska betraktas som robust, trots att vissa saker inte har utretts, handlar om sannolikheten för att ytterligare utredning skulle ha kunnat tillföra fakta som försvagar åtalet så att bevisbördan inte längre är uppfylld.

– Det avgörande är inte om det är indiciebevisning eller annan typ av bevisning, utan vad för typ av ytterligare utredningsåtgärder det handlar om.  

– Det justitieråd som ville fria i busshållplatsmordet pekar på att det finns en annan möjlig gärningsman som borde ha utretts ytterligare.  

Riksåklagaren Petra Lundh är mycket nöjd med HD:s dom i busshållplatsmordet och säger att den kommer att bli vägledande. Hur ser du på det? 

– Jag förstår att hon är nöjd med utgången men jag kan inte se hur HD:s vaga uttalanden om bevisvärdering kan vara till någon nämnvärd vägledning i framtida fall där omständigheterna är annorlunda.

– Jag hade hoppats att HD i detta fall skulle ta ett steg mot en mer precis bevisvärderingsmetod. Men tiden verkar inte vara mogen för det än…

Du efterfrågar en mer precis bevisvärderingsmetod. Vad syftar du på? Vilka vedertagna och fungerande metoder finns för den här typen av mål?

– Den metod som jag lär ut vid Lunds universitet kallas Bayesiansk metod. Den innebär att bevisningen struktureras upp och värderas med vägledning av principerna för sannolikhetskalkyl.

– Bayesiansk metod spelar redan en viktig roll i det svenska rättssystemet eftersom det är den metod som Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) använder i sina analyser och utlåtanden.

– Och det är en metod som används framgångsrikt utanför juridiken i olika sammanhang där det behövs hjälpmedel för beslutsfattande under osäkerhet, till exempel vid organtransplantationer och kapitalförvaltning.

Skulle rättssäkerheten förbättras om domare använde denna metod?

– Ja. Det är välkänt inom kognitionsforskning att vi människor har svårt att göra korrekta sannolikhetsbedömningar med ledning av vår intuition. När vi resonerar om sannolikheter utan vägledning av matematiska principer gör vi oss ofta skyldiga till tankefel.

– I min forskning har jag undersökt tankefel i domstolars resonemang om sannolikheter och jag har hittat mer än tio olika tankefel som återkommer systematiskt.

Vad får det för effekter i själva dömandet?

– Vissa tankefel leder till att bevisningen underskattas, medan andra innebär att bevisningen överskattas.

– När det gäller samverkande bevisning kan felet gå i båda riktningarna.

– Oberoende samverkande bevisning tenderar att underskattas, medan beroende samverkande bevisning tenderar att överskattas.

Kan du förklara skillnaden mellan beroende och oberoende bevisning?

– Ett skolboksexempel på beroende bevis är vittnen som har pratat med varandra. Men bevisning kan vara beroende på andra sätt som inte är så uppenbara.

– I busshållplatsmordet är den samverkande bevisningen oberoende. De som anser att bevisningen inte räcker till kan därför ha underskattat den samverkande beviskraften.

Du säger att intuitiva sannolikhetsbedömningar leder till tankefel. Menar du att domare idag dömer för mycket på ”magkänsla”? 

– Det vore fel att påstå att bevisprövningen i svenska domstolar avgörs enbart på en intuitiv helhetsbedömning. Domarna bedömer först varje bevis för sig och värderar hur starkt det talar för eller emot åklagarens gärningsbeskrivning.

– Därefter försöker de bedöma hur sannolik gärningsbeskrivningen är givet samtliga samverkande och motverkande bevis.

– Problemet är att domarna inte behärskar de matematiska principer som styr sannolikheten när flera bevis läggs ihop.

Kan en matematisk metod fastställa ”objektiva” bevisvärden?

– Nej. Bayesiansk metod kan inte trolla fram en objektivt korrekt siffra på hur sannolikt det är att den tilltalade är skyldig. Resultatet beror alltid på subjektiva bedömningar som kommer att skilja sig mellan domare.

– Det som den Bayesianska metoden kan hjälpa till med är att strukturera bevisningen så att de faktorer som behöver beaktas lyfts fram och därefter hjälpa domaren att uppskatta vad som följer matematiskt av domarens egna antaganden om dessa faktorer.

– På det sättet undviks de matematiska tankefel som annars lätt uppkommer och domaren kan testa konsekvenserna av olika bedömningar.

Hur svårt är det sig att lära sig grunderna för den Bayesianska metoden?

– Jag har en kurs i bevisvärdering vid Lunds universitet där studenterna under tio veckor tränas i Bayesiansk metod och vid kursens slut kan de självständigt genomföra avancerade analyser.

– Studenterna lär sig bland annat att analysera verkliga rättsfall med hjälp av ett datorprogram i vilket de rekonstruerar bevisstrukturen i fallet i form av ett så kallat Bayesianskt nätverk.    

Och om ordinarie domare är intresserade av att lära sig?

– Man kan börja med att läsa min handbok ”Beviskraft – Metod för bevisvärdering i brottmål” (Norstedts 2018) och när det gäller Bayesianska nätverk kan man läsa min artikel om Busshållplatsmordet (SvJT 2022).

– Om man är intresserad av att gå en kurs kan jag berätta att jag just nu arbetar i ett stort Europafinansierat projekt som heter ”Preventing Miscarriages of Justice” som bland annat innebär att vi under nästa år vid Lunds universitet kommer att erbjuda en kurs i bevisvärdering riktad till domare. De läsare som är intresserade får gärna höra av sig.

Vad finns det för invändningar mot din metod?

– En vanlig invändning från personer som inte själva arbetat med Bayesiansk metod är att det verkar omöjligt att uttrycka de antaganden som ingår i bedömningen i exakta siffror men denna invändning missar poängen med Bayesiansk metod.

– Det räcker ofta långt att ha en uppfattning om vilken storleksordning som är rimlig och vad som är orimligt att anta.

– När den Bayesianska analysen är genomförd ser man i vissa fall att bevisläget är så svagt att det inte finns några antaganden inom det rimligas gränser som leder till en fällande dom medan man i andra fall ser att bevisläget är så starkt att det inte finns några antaganden inom det rimligas gränser som kan fria den tilltalade. Och det var inte uppenbart i förväg.

Hur bör den här typen av metoder ta sig uttryck i domskälen? 

– Om en domare tar hjälp av Bayesiansk metod i sin bevisvärdering så innebär det inte att hela den Bayesianska analysen måste komma med i domen.

– Den Bayesianska metoden hjälper domaren i hans eller hennes tänkande och det är ju inte så att allt som förekommer i domarens tänkande kommer med i domskälen.

– Vad som redovisas bör avgöras med hänsyn till kravet på transparens. Den som läser domen bör kunna förstå varför bevisvärderingen utföll som den gjorde.    

Hur transparent är bevisprövningen, rent generellt, i svenska domstolar idag? 

– Tyvärr är domskälen inte så transparenta i avgörande delar. De innehåller ofta långa resonemang om de enskilda bevisen men när det kommer till den avgörande sammanvägning blir formuleringarna korthuggna och summariska.

– I det avgörande steget sker ett hopp till slutsatsen. I mål där tingsrätten fäller och hovrätten friar är det ofta svårt att utläsa ur domskälen exakt varför de bedömde saken olika.

Hur ser du på effekterna av bristfälligt formulerade domskäl?

– Om det inte går att förstå av domskälen hur domstolen kom fram till domslutet hade vi lika väl kunnat ha domar utan domskäl.

– Det är viktigt för parterna att domskälen är transparenta. Att dömas för ett brott är det starkaste ingrepp som staten kan göra mot en enskild människa. Det är rimligt att kräva att den som döms kan förstå varför.

– Men transparenta domskäl är inte bara värdefullt för parterna. Det bidrar till förutsebarhet och likabehandling i rättssystemet.

Klarar motiveringarna i domskälen normalt en objektiv granskning när det gäller logik, motsägelsefullhet etc? 

– Ja. Absolut. Jag har aldrig sett en dom som innehåller en logisk självmotsägelse.

– Den traditionella juridiska metoden är ju en praktisk tillämpning av klassisk logik och semantik, så jurister är drillade i logiskt tänkande.

När det gäller bevisvärdering hänvisar domstolar ofta till HD:s avgörande i det så kallade Balkongmålet (NJA 2015 s. 702). Tycker du att den domen ger bättre vägledning i bevisvärdering än HD:s avgörande i mordet vid busshållplatsen?  

– Nej. Tyvärr inte. Den modell som HD lanserade i Balkongmålet är inte en metod för bevisvärdering. Den säger ingenting om hur en domstol bör gå till väga när den värderar hur starkt stöd ett visst bevisfaktum, eller en kombination av bevisfakta, ger för eller mot ett visst bevistema.

– Balkongmålet anger bara en ordningsföljd där bevisprövningen är indelad i tre steg. Dessutom är det en ordningsföljd som är olämplig och till vissa delar omöjlig att tillämpa. Det går inte att separera bevisprövning i de steg som modellen anger.

Borde, och kan, bevisvärdering till någon del formaliseras genom lag, borde vi i någon mening införa någon ny form av legal bevisteori åtminstone avseende bevisvärderingens grunder? 

– Nej. Metodfrågor passar inte för lagstiftning. Den metod för lagtolkning som alla domare tillämpar varje dag finns inte inskriven i lagboken och vi bör inte heller föra in någon metod för bevisvärdering i rättegångsbalken.

– En skillnad mellan lagtolkningsmetod och bevisvärderingsmetod är dock att domarna är tränade i lagtolkning från dag ett på juristutbildningen och behärskar denna metod mycket väl, men de har aldrig fått någon metodutbildning i bevisvärdering.

Om man nu räknar med sannolikheter, hur hög bör sannolikheten vara för att ett åtal ska vara styrkt? 

– Det är en rättspolitisk fråga som matematiken inte kan besvara.

– Hur högt ribban bör ligga handlar om att väga två typer av misstag mot varandra: att skyldiga går fria måste vägas mot risken att oskyldiga döms.   

Hur högt anser du att beviskravet bör ligga?

– Vill du ha det vetenskapliga svaret eller det ovetenskapliga?

Gärna det vetenskapliga…

– Sorry. Det finns inget vetenskapligt svar. Det är en rättspolitisk fråga som ytterst handlar om rättspolitiska värderingar och vetenskapen kan inte tala om för oss vilka värderingar som är riktiga.

– Och något ovetenskapligt svar tänker jag inte ge när jag intervjuas som forskare.

Hur påverkas den praktiska tillämpningen i domstol av de nya kriminaltekniska, rättsmedicinska och IT-relaterade möjligheterna till bevisföring? 

– Det är experternas uppgift att förklara de nya möjligheterna och de nya felkällorna för domstolen.

– När en ny typ av forensisk bevisning gör entré händer det ofta till en början att felkällorna underskattas. Sedan kommer en backlash när det visar sig i ett uppmärksammat fall att bevisning som domstolen litat på var felaktig.

– Och då slår pendeln ofta över åt andra hållet så att felkällorna överdrivs och överskattas. DNA-bevisning har genomgått en sådan historia.

Sist men inte minst – du har en podd som heter Öppet fall där du pratar om verkliga rättsfall för den bredare allmänheten. Berätta.

– Det är en podcast om uppmärksammade rättsfall som produceras av Lunds universitet. Vi blandar avsnitt om aktuella fall med avsnitt om berömda historiska fall.

– Vi har till exempel gjort avsnitt om Encrochaträttegångarna, Malinmordet, Olle Möller, utpekandet av Skandiamannen som ansvarig för Palmemordet och rättegången mot Anckarström för mordet på Gustav III.    

Och eftersom du är intresserad av bevisvärdering handlar podden mycket om bevisvärdering?

– Just det. Avsnittet om Malinmordet handlar till exempel till stor del om bevisvärdering. I det avsnittet förklarar jag hur hovrätten 1998 tänkte fel i sannolikhetsbedömningen och friade den man som sedan dömdes efter en resningsprocess 2022.

– Med lite Bayesiansk metod hade det misstagit kunnat undvikas redan från början…

FAKTA – Christian Dahlman, professor vid Lunds universitet

Född: 1970, Göteborg

Jur. kand: 1995, Lunds universitet

Jur. dr: 2000, Lunds universitet

Docent: 2004, Lunds universitet

Professor: 2008, Lunds universitet

Research fellow: 2016, University of Cambridge

Övrigt: Universitetsstudier i bl.a. filosofi, litteraturvetenskap etc. Redaktör för och medverkande i podden ”Öppet fall” som produceras vid Lunds universitet.

Bor: Lund och Gallipoli i södra Italien.

Familj: Min fru Roberta kommer från Italien och jobbar också vid Lunds universitet. Hon är den högutbildade i familjen med två doktorsexamina – en i juridik och en i lingvistik… Vi har en dotter som läser litteraturvetenskap vid University of St Andrews och en son som är gymnasist och spexare.

På fritiden: Brädspel! Vi har en cirkel med mogna män som träffas varje måndag och spelar strategiska brädspel. Favoriterna är Brass Birmingham, Tammany Hall och Pax Pamir.