En lastbilschaufför orsakade ett stort polispådrag när han ringde in och anmälde att hans lastbil skenade på E20.
Nu slår tingsrätten fast att mannen gjort sig skyldig till falskt larm eftersom hans uppgifter om den skenande lastbilen var oriktiga och lämnades med uppsåt.
Chauffören döms därför till villkorlig dom och 160 timmars samhällstjänst.
Det var i mitten av maj 2019 som lastbilschauffören ringde till Polisens larmcentral och uppgav att han körde en lastbil på släp på E20 – som inte gick att stanna eftersom motorn hade hängt sig. Enligt chauffören hade han flera gånger försökt få stopp på lastbilen, utan att lyckas.
Med anledning av detta inleddes en omfattande polis- och räddningsinsats för att få stopp på lastbilen samt för att se till att inga människor eller egendom kom till skada. Detta pågick i cirka en och en halv timme innan Polisen till slut kunde dirigera ut lastbilen på en åker – utan att någon kom till skada.
Fordonstekniska undersökningar av lastbilen skulle senare visa att fordonsekipaget inte drabbats av något tekniskt fel eller någon annan brist som kan ha orsakat att lastbilen skenade. Mannen kom därför att åtalas för ör falskt larm, grovt brott och åklagaren gjorde gällande att hans uppgift om att lastbilen saknat bromsförmåga var oriktig samt att den medfört att onödiga säkerhetsåtgärder vidtogs.
Förekommit i flertalet polisiära utredningar
Som bevisning åberopade åklagaren, bland annat, haverihistorik för den aktuella lastbilen av vilken det framgår att chauffören mellan april-maj 2019 gjorde nio anmälningar om olika fel på lastbilen. Inte vid något av dessa tillfällen hittade Scania något fel som stämde överens med de fel som chauffören uppgett.
Åklagaren åberopade också Polisens ärendehistorik beträffande chauffören i syfte att bevisa dennes tidigare förekomst i polisiära utredningar. Av ärendehistoriken framgår att han mellan åren 2015–2019 förekommit som målsägande och vittne i ett flertal olika polisärenden. Hans uppgifter om händelserna, som främst varit trafikrelaterade, har i samtliga fall inte kunnat bevisas. Av ärendehistoriken framgår också att han larmat polisen om allvarligare incidenter där det senare visat sig att det inte har funnits bevis för det han har berättat.
Chauffören har nekat till åklagarens påstående och anförde, bland annat, att han tycker att det är ”jättekonstigt” att man inte hittade några fel på lastbilen i efterhand. Beträffande hans historik uppgav han att han ”förstår hur hans anmälningshistorik kan uppfattas men det är bara tre allvarliga situationer som han har ringt om tidigare som inte har kunnat bevisas”.
Får villkorlig dom och samhällstjänst
Tingsrätten går dock på åklagarens linje och anser att åtalet om falskt alarm, grovt brott, är styrkt. Det är enligt domstolen utrett att chaufförens uppgifter om den skenande lastbilen var den ”direkta anledningen” till de omfattande säkerhetsåtgärderna som vidtogs. Då det rörde sig om en oriktig uppgift var dessa onödiga och de objektiva förutsättningarna för falskt larm är således uppfyllda, konstaterar domstolen.
Domstolen drar också slutsatsen att chauffören varit medveten om att han lämnat oriktiga uppgifter och måste ha förstått att hans uppgifter ”kunde medföra
omfattande åtgärder för att avvärja faran för honom och andra trafikanter”. Därför är det bevisat att han haft uppsåt till lämnandet av de felaktiga uppgifterna och han ska dömas för falskt larm.
Eftersom skadeverkningarna varit ”så betydande” anser tingsrätten att gärningen ska rubriceras grovt brott. Chauffören döms också för hastighetsöverträdelse och påföljden bestäms till villkorlig dom och 160 timmars samhällstjänst. Hade fängelse valts som påföljd hade tingsrätten dömt mannen till sex månaders fängelse.
.
