Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Champagnehus ska betala miljonbelopp i rättegångskostnader

Nyheter
Publicerad: 2020-09-02 14:30
Gengrebild från vingård i Italien. Foto: AP Photo/Luca Bruno

Det finns ingen förväxlingsrisk mellan André Clouets och Alice Bardot samt Bônde & Étable champagnflaskor, varken mellan etiketterna som sådana eller namnen. Det slår Patent- och marknadsdomstolen fast och ogillar André Clouets talan. Champagnebolaget ska dessutom betala motpartens rättegångskostnader på över 5 miljoner kronor.

Champagne André Clouet är ett franskt champagnehus och bolag som tillverkar och säljer champagne. Bolagets champagne importeras till Sverige och säljs sedan 1998 på Systembolaget och även restauranger i Sverige. 

Ett annat vinbolag bedriver import, marknadsföring och försäljning av vin och champagne och är verksamt på den svenska marknaden. 

Under 2016 började vinbolaget sälja champagne under produktnamnet ’Alice Bardot’ i vissa av Systembolagets butiker. 

Stora likheter mellan etiketterna

Den etikett som var fäst på flaskan uppvisade enligt champagnebolaget stora likheter med etiketten på en av deras egna flaskor. Efter att ett varningsbrev om varumärkesintrång skickats, tog vinbolaget fram en ny etikett.

Under 2018 sålde ett annat champagnebolag champagne till vinbolaget under namnet Bônde & Étable. André Clouet hävdade på samma sätt att denna flaskas etikett gjorde intrång i deras varumärke. 

Målet vid Patent- och marknadsdomstolen, PMT, gäller alltså bland annat om de etiketter som suttit på de två olika champagneflaskorna strider mot varumärkeslagen. 

Domstolen noterar inledningsvis att champagnebolaget åberopat dels ensamrätten som följer av det registrerade varumärket, dels att den nedre etiketten i originalflaskan förvärvat skydd genom inarbetning. 

Upplysta genomsnittskonsumenter

Avseende det registrerade varumärket gör PMT följande bedömning: 

”Omsättningskretsen” ska anses bestå av personer som kan tänkas köpa eller handla med champagne eller annat motsvarande dyrare mousserande vin. Förväxlingsbedömning bör således göras med utgångspunkt i en normalt informerad samt skäligen upplyst genomsnittskonsument, ”dock med viss uppmärksamhet i fråga om framför allt produktnamnet på champagnen”, anser domstolen. 

I fråga om ”märkeslikhet” innehåller det registrerade varumärket endast färgerna blått och vitt. Utgångspunkten enligt praxis är att en registrering i svart och vitt inte omedelbart ger ett skydd för samtliga färgkombinationer, men att den slutliga användningen påverkar den uppfattning som en genomsnittskonsument får av varumärket. 

Den mest sålda champagnen på Systembolaget

”Originalflaskan” har sålts i stora volymer under hela 2000-talet, och har i perioder varit den mest sålda champagnen på Systembolaget, påpekar domstolen. Den färgkombination – i blått och guld – som slutligen använts på originalflaskan måste därmed i och för sig ligga inom den registrerade etikettens skyddsomfång. 

Domstolen noterar att champagne är sedan lång tid tillbaka en välkänd dryck ”med en alldeles särskild attraktionskraft”. Det får därför också anses notoriskt att champagne utgör en lyxigare produkt och ”sällanköpsvara”. 

Det därför enligt domstolen därmed högst sannolikt att en genomsnittskonsument i är särskilt omsorgsfull och ägnar champagnens namn ett extra intresse. Mot bakgrund av detta anser domstolen att särskilt fokus bör läggas på hur namnen på etiketterna förhåller sig till varandra. 

Bokstäverna i namnen

När det gäller antalet bokstäver i ”Alice Bardot” är dessa desamma som ”André Clouet” – fem respektive sex bokstäver. ”Alice Bardot” har även samma bokstäver – A och T – i början respektive slutet av namnet. Däremot är ”Alice” ett kvinnonamn som låter fonetiskt annorlunda än ”André”. ”Bardot”’ skiljer sig också från ”Clouet” både visuellt och fonetiskt, menar PMT. 

Domstolen anser dessutom att det finns skillnader mellan etiketterna, bland annat på så sätt att endast en av etiketterna har skurna hörn och att ornamenteringen och inramningen inte stämmer överens. För Bônde & Étable-etiketten är dessutom bakgrundsfärgen grön, vilket tunnar ut märkeslikheten ytterligare. 

Saknas förväxlingsrisk

Efter en samlad bedömning finner PMT därför att det saknas förväxlingsrisk – i varumärkesrättslig mening – mellan den registrerade etiketten och svarandebolagens etiketter. 

Genom den marknadsundersökning som presenterats var det heller inte visat att originalflaskans etikett var inarbetad på det sätt som förutsätts i varumärkeslagen. Mot bakgrund av detta anser domstolen att svarandebolagen inte heller gjort sig skyldiga till några överträdelser i marknadsföringslagen i form av vilseledande framställning. 

Champagnebolagets talan ogillas därför i sin helhet. 

Bolaget ska stå för svarandebolagens rättegångskostnader med sammanlagt 5 053 141 kronor. (Blendow Lexnova)


Dela sidan:
Skriv ut:

Jonathan Schiess
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.