Äganderätten till Prosolvia-aktierna övergick till Carnegie Investment Bank redan under 2005. Prosolvias grundare Morgan Herou har därför inte rätt till 21,6 miljoner kronor från investmentbanken.
Prosolvia-aktier motsvarande 21,6 miljoner kronor stod på spel i en omtalad rättstvist mellan Prosolvia-grundaren Morgan Herou och Carnegie Investment Bank. Målet rör vem som äger rätten till Prosolvia-aktierna. I stämningsansökan som lämnades in under 2018 kräver Morgan Herou Carnegie på pengarna. Men investmentbanken hävdar att det var på hans uppdrag man avslutade depån.
Äganderätten till aktierna
Nu har Stockholms tingsrätt kommit fram till att äganderätten till de i målet aktuella aktierna i Prosolvia har övergått till Carnegie den 8 februari 2005.
I samband med att Prosolvia skulle börsintroduceras i maj 1997 har grundaren Morgan Herou och Carnegie Investment Bank ingått ett depåavtal. Morgan Herou pantsatte aktier i Prosolvia vid två tillfällen. Den första pantsättningen skedde i samband med börsintroduktionen och den andra pantsättningen i samband med ytterligare kapitalanskaffning sommaren 1998.
Aktien steg kraftigt
Efter börsintroduktionen steg Prosolvias aktier kraftigt i värde men Prosolvia kom också att ifrågasättas i media. Under december 1998 var styrelsen tvungen att begära Prosolvia i konkurs.
Prosolvia försattes i konkurs redan den 28 december 1998. Frågan i målet är om Prosolvia-aktierna har överlåtits från Morgan Herou till Carnegie eller inte.
Oenigheterna om aktierna blev aktuella i och med att konkursen avslutades med ett överskott efter utdelning till Prosolvias borgenärer under 2018. Den 8 juli 2020 utbetalade likvidatorn 21,6 miljoner kronor till Carnegie i och med att Prosolvia likviderades.
Parternas sidor
Morgan Herou, som har Front Advokater som ombud, menar att han aldrig överlåtit eller gett instruktioner om att hans aktier i Prosolvia ska överlåtas till Carnegie.
Carnegie å sin sida, som har Advokatfirman Vinge som ombud, hävdar att avtal och överlåtelse har träffats genom att Morgan Herou instruerat Carnegie att avsluta depån hos Carnegie och i samband med det gett Carnegie i uppdrag att överlåta aktierna till Carnegie.
Carnegie pekar på en avräkningsnota och årssammandrag för år 2005 som ska ha skickats till Morgan Herou. Köpeskillingen anges till noll kronor på avräkningsnotan, aktierna, enligt Carnegie, då helt saknade värde.
Morgan Herou å sin sida bestrider att han skulle ha fått en avräkningsnota eller årssammandrag för år 2005. Han bestrider även att han skulle ha fått ett besked från Euroclear om överlåtelsen. Han pekar även på att rapportering om aktieförsäljningen inte framgått på hans inkomstdeklaration trots att Carnegie påstår att en sådan rapportering har gjorts till Skatteverket.
Stockholms tingsrätts dom
Stockholms tingsrätt skriver att det framgår att ”efter det årssammandrag som skickades till Morgan Herou i början av 2006 synes Car- negie inte ha skickat några ytterligare handlingar till Morgan Herou under en period av 13 år. Det ter sig anmärkningsvärt att Morgan Herou, som förklarat att aktuella aktier haft ett stort värde för honom, trots detta inte kontaktat Carnegie förrän 2018 då det stått klart att aktieägarna skulle erhålla en betydande utdelning i Prosolvias konkurs”.
Tingsrätten konstaterar att även om det inte går att fastställa precis vad som har förekommit i kontakten mellan parterna utvisar det som framkommit i målet att Morgan Herou lämnat ett uppdrag med innebörden att Carnegie skulle köpa hans aktier i Prosolvia vederlagsfritt.
”Äganderätten till de i målet aktuella aktierna i Prosolvia har således övergått till Carnegie den 8 februari 2005. Käromålet ska alltså lämnas utan bifall.”, skriver Stockholms tingsrätt.
Morgan Herou ska ersätta Carnegie Investment Bank för dess rättegångskostnad med 1,8 miljoner kronor varav merparten avser ombudsarvode.
