Det svenska produktutvecklingsföretaget skickade i april 2016 ett varningsbrev till ett brittiskt bolag som tillverkar byggnadsställningssystem.
Det svenska bolaget uppmanade i brevet det brittiska bolaget att avbryta varje åtgärd som innebär ett intrång i ett av det svenska företagets registrerat mönster – ett mönster som gäller ett så kallat ”gittertäcke” – ett ställningselement – och som registrerades i februari 2002.
En teknisk funktion
Det brittiska bolaget vände sig då till Patent- och marknadsdomstolen i Stockholm och begärde att det svenska företagets mönsterregistrering skulle förklaras ogiltigt eftersom det handlar om ”ett föremål vars utseende är betingat av dess tekniska funktion” och inte är nytt eller ”väsentligen skiljer sig” från tidigare formgivning.
Det brittiska bolagets uppfattning redovisas i Patent- och marknadsdomstolens dom:
”I förhållande till tidigare formgivning är Mönstret banalt. Skillnaderna mot kända mönster innebär att Mönstret inte ger ett nytt helhetsintryck och/eller att skillnader återkopplar till rent funktionella syften och därmed saknar eller i varje fall har underordnad betydelse.”
Visuellt väsentligt
Det svenska bolaget, å sin sida, hävdade däremot att ”för den relevante betraktaren utgör kopplingsanordningarna visuellt det väsentliga i mönstret” och uppvisar i förhållande till de formgivningar som fanns när mönsteransökan gjordes uppenbara skillnader i helhetsintrycket.
Även det svenska bolagets uppfattning redovisas i domen:
”Mönstrets utseende, särskilt kopplingsanordningarna, är ett resultat av ett medvetet formgivningsarbete där formgivningen inte har någon teknisk funktion eller funktionella syften. Mönstret har särprägel. Det faktum att ställningselementen är styrda av hälso- och säkerhetsstandarder har inte någon inverkan på Mönstret med avseende på kopplingsanordningarna. Däremot begränsar standarderna formgivarens frihet såvitt gäller produkten i övrigt.”
Nyhetskravet uppfyllt
Patent- och marknadsdomstolen anser att mönstret inte gäller en formgivning som enbart har bestämts av dess användningsområde. Domstolen konstaterar också att kopplingsanordningarna i mönstret skiljer sig åt från den tidigare kända formgivningen genom bland annat vissa ”hålanordningar”.
Det så kallade nyhetskravet är således uppfyllt, konstaterar domstolen.
Domstolen anser dessutom att skillnaderna i kopplingsanordningarna när det gäller ”hålen och i övrigt” medför att mönstret ger ett annat intryck och därför får anses ”väsentligen” skilja sig från det tidigare mönstret. Bland annat konstaterar domstolen att kopplingsanordningarna borde vara det element i mönstret som i första hand tilldrar sig uppmärksamheten och påverkar helhetsintrycket.
Skillnadskravet uppfyllt
Även det så kallade skillnadskravet är därför enligt domstolen uppfyllt och mönstret utgör således ett registrerbart mönster.
Domstolen går därför på det svenska bolagets linje och avslår det brittiska bolagets talan:
”Sammanfattningsvis anser domstolen att Mönstret är nytt, inte helt betingat av dess användningsområde och att det väsentligen skiljer sig från tidigare formgivning. Mönsterregistreringen är därför giltig.”
En rådman är dock skiljaktig och anser att hålen tillsammans med övriga förändringar i mönstret inte kan anses skilja sig väsentligt från det tidigare mönstret och att mönsterregistreringen därför borde hävas.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här
Nadja Hägglén
