”Brottsprovokation måste redovisas öppet”

Kriminell verksamhet återspeglar samhällsutvecklingen och brottslighet förändras över tid.

Nationsgränser blir linjer på en karta och inte verkliga barriärer i en mer komplex och teknisk utvecklad miljö och även i den artificiella världen skapas nya möjligheter för ny brottslighet.

Men även mer traditionell brottlighet kan bli svårare att bekämpa. Väl organiserad brottslighet med internationella förgreningar gör också den svårare att utreda för polis, tull och åklagare, det skriver Roberth Nordh, docent och rektor för Domstolsakademin i en expertkommentar för Blendow Lexnova.

Den förändrade brottsligheten väcker frågor om vilka arbetsmetoder som ska få användas för att beivra kriminella beteenden. Nordh hänvisar här till ett avgörande från Högsta domstolen från slutat av 2007.

I och med avgörandet har HD klarlagt rättsläget men avgörandet innebär också att HD frångår tidigare praxis och i somras har avgörandet följts upp av två beslut i resningsärenden, som klarlägger hur man ska se på tidigare meddelade domar där personer dömts för brott som haft samband med polisprovokation.

Enligt Nordh är det alldeles uppenbart att det i spanings- och brottsutredande verksamhet förekommer provokativa åtgärder, både i form av bevisprovokation och av brottsprovokation. Detta är inget konstigt eller otillåtet, så länge det inte innebär att polisen själv gör sig skyldig till brott. Däremot är det viktigt att provokativa åtgärder redovisas öppet om de för vidare till brottsmisstankar, inledande av förundersökning och åtal av den som blivit utsatt för en provokation.

Högsta domstolen nya avgöranden ger tydliga anvisningar om möjligheten att i efterhand riva upp domar där personer dömts för brott som föregåtts av provokation, som vare sig den tilltalade eller dennes försvarare underrättats om.

För domar som meddelats efter den 28 december 2007 föreligger då närmast en presumtion för att resning ska beviljas. När det gäller äldre domar måste den dömde göra sannolikt att hans eller hennes rätt till en rättvis rättegång har kränkts, skriver Nordh.

red@dagensjuridik.se