När den dömde gärningsmannen efter avtjänat fängelsestraff återfått betalningsförmågan, kräver Brottsoffermyndigheten tillbaka pengarna. Regressverksamheten bedrivs dels för att få in pengar till statskassan, dels för att säkerställa att den som dömts att betala skadestånd faktiskt får stå för betalningen.
Brottsoffermyndigheten har de senaste åren arbetat mer aktivt med de så kallade regressärendena. Detta ledde till att myndigheten under 2007 fick in knappt 25 500 000 kronor; jämfört med 18 392 000 kronor året innan.
– Vi arbetar alltmer med kravärendena och vi tror att inbetalningarna kommer att fortsätta öka några år framöver, säger Sten-Håkan Sidebo, ansvarig för regressärendena vid Brottsoffermyndigheten, i en kommentar.
Under slutet av 90-talet hade Brottsoffermyndigheten inga större resurser att driva in pengar från gärningsmännen. Därför finns det 8 000-9 000 ärenden som inte ännu är utredda. Sten-Håkan Sidebo uppskattar att arkivärendena motsvarar arbete för två till tre år för myndigheten.
Ansökan om brottsskadeersättning kan ske upp till två år efter brottet; i vissa fall trots att gärningsmannen friats eller åtalet lagts ned. Ersättningen kan omfatta personskada, ekonomisk förlust och kränkning. Brottsoffermyndigheten betalar inte alltid ut det belopp som tingsrätten dömt ut, utan gör en egen bedömning enligt brottsskadelagen.
Text: Johanna Haddäng
