Brås Nationella trygghetsundersökning, som utöver åklagare även omfattar bland annat Polisen och Kriminalvården, visar att varannan tillfrågad har stort förtroende för åklagare; en siffra som ökat jämfört med tidigare mätningar. Men undersökningen visar också att personer som själva utsatts för brott har lägre förtroende för yrkesgruppen jämfört med dem som inte varit brottsutsatta. Allra lägst är förtroendet hos personer som drabbats av trakasserier och bedrägerier.
Varför det är så har varken undersökningen eller Karin Rosander, informationsdirektör på Åklagarmyndigheten något svar på.
– Undersökningen visar att alla erfarenheter av brott – egna eller andras – samvarierar med lägre förtroende för rättsväsendet och dess myndigheter, och detta är särskilt tydligt vid integritetskränkande brott som till exempel trakasserier.
Åklagarmyndigheten har inte gjort några egna undersökningar eller analyser i frågan. Det är emellertid intressanta aspekter av en mycket viktig fråga, som det absolut kan vara motiverat att analysera, säger hon.
Brottsoffer- och bemötandefrågor är enligt Karin Rosander mycket viktiga för Åklagarmyndigheten. Därför kan nya åtgärder komma att vidtas.
– Men innan vi beslutar om eventuella nya åtgärder måste vi veta mer om bakgrunden till varför förtroendet är lägre bland dem som har erfarenhet av brott. Annars finns stor risk att vi genomför fel åtgärder. Att få mer kunskap om brottsoffer och andra berördas erfarenheter av åklagare är alltså en prioriterad fråga.
Karin Rosander menar att människors förtroende för rättsväsende och åklagare är en viktig demokratifråga.
– Om medborgarna har förtroende för samhällsfunktionerna, ökar deras benägenhet att delta i samhället och bidra till utvecklingen. Detta är en viktig förutsättning för att människor exempelvis ska anmäla brott, berätta vad de vet under brottsutredningen eller vittna i domstol – vilket ökar rättssäkerheten.
Samtidigt som befolkningen alltså generellt fått ett ökat förtroende för åklagare jämfört med tidigare mätningar, visar den Nationella trygghetsundersökningen även att ”i synnerhet åklagarväsendet är tämligen obekant för allmänheten”. Så många som 20 procent av de tillfrågade mellan 16 och 79 år säger sig inte ha någon åsikt om Åklagarmyndigheten eller inte veta vilket förtroende de har för hur denna bedriver sitt arbete.
– Även om andelen respondenter som inte har någon åsikt har minskat ganska väsentligt så är 20 procent fortfarande en hög andel. Vår ambition är att genom olika informationsinsatser fortsätta försöka minska denna andel, inte minst eftersom det visar sig att när människor väl tar ställning till åklagarverksamheten så är inställningen positiv, säger Karin Rosander, och tillägger att åklagarväsendet har den minsta andelen lågt förtroende enligt Brås undersökning.
Johanna Haddäng
