Det var 2008 som den dåvarande borgerliga regeringen tog beslutet om att utvidga gruvbrytningen i Kiruna och Malmberget genom att flytta delar av staden.
Men i Riksrevisionens granskning konstateras att den dåvarande regeringen ”saknade de samhällsekonomiska analyser som behövdes för att identifiera brytningens effekter på omgivande samhälle, till exempel när det gäller miljö, arbetsmarknad, fastighetsägare, rennäringen, infrastruktur och kommunal service”.
Kunnat förutse bättre
Detta ”trots LKAB:s vikt i statens bolagsportfölj och järnmalmsfyndigheternas betydelse för svensk tillväxt”, skriver Riksrevisionen.
– Regeringen hade genom utförligare planering kunnat förutse och förebygga en stor del av de negativa effekter som nu måste hanteras löpande, säger riksrevisor Ingvar Mattson i en kommentar till granskningen.
Inte bedöma konsekvenser
Även LKAB får kritik för att bolagets egen planering var bristfällig, bland annat var kostnaderna kraftigt underskattade. Enligt Riksrevisionen var de företagsekonomiska kalkylerna och riskanalyserna om att bryta nya gruvnivåer ”inte tillräckligt utvecklade för att styrelsen skulle kunna bedöma investeringens konsekvenser”.
Bristande ansvarsfördelning
Granskningen visar även att regeringens information till riksdagen var dålig att riksdagen inte fick tillräcklig insyn.
Riksrevisionens kritiserar även regering för att inte ha gjort en ”ändamålsenlig ansvarsfördelning” mellan staten, LKAB, kommunerna och andra parter vilket resulterade i oförutsedda kostnader.
Efterlyser ”klargörande”
Riksrevisionen efterlyser ett ”klargörande” från den nuvarande regeringen när det gäller LKAB:s ansvar gentemot fastighetsägare, kommuner och andra parter. Regeringen bör enligt Riksrevisionen även klargöra omfattningen av det statliga och kommunala ansvaret för flytten.
