Förra året finansierade MSB utvecklingsprojekt för krisberedskap med drygt en miljard kronor. Pengarna gick till statliga myndigheter, landsting, kommuner och frivilliga försvarsorganisationer.
MSB:s uppföljning visar att krisberedskapsförmågan hos berörda aktörer har höjts och att man har blivit bättre på att samverka.
Myndigheters stöd till Försvarsmakten
Men MSB har också konstaterat brister när det gäller att ”säkerställa samhällsviktig verksamhet” och när det gäller myndigheters förmåga att ge stöd till Försvarsmakten.
– Det finns behov i inriktningen som projekten skulle kunna möta bättre, men det visar ju också att anslaget är viktigt och behövs för att aktörerna ska kunna fortsätta stärka samhällets krisberedskapsförmåga, säger Kristina Westerdahl på MSB.
Rakel och Nödnett
Samverkan inför allvarliga händelser har däremot utvecklats inom och mellan länen, konstaterar MSB. Även samverkan med Norge har utvecklats i och med sammankoppling mellan Rakel och Nödnett.
Kommunikationen har övats med norska aktörer och Rakel-kommunikationen är ett stöd i de samverkansformer som utvecklats i de två gränslänen Dalarna och Jämtland.
Flyktingkris, sjukdomar och störningar
Under året har 42 av alla 207 projekt varit till nytta i hanteringen av inträffade händelser. I många fall under flyktingkrisens slutskede men även vid allvarliga sjukdomsutbrott hos djur, störningar rörande livsmedel och dricksvatten, avbrott i transporter och el, samt vid väderhändelser.
Ökad säkerhet och mer kunskap
Länsstyrelsernas arbete med civilt försvar har kommit igång under året och inneburit internt arbete för ökad säkerhet, säkerhetsskydd och signalskydd.
Regionalt har kunskapshöjande åtgärder vidtagits om lagrum, personalbehov m.m. och utbildningar har genomförts. Även kommunernas förberedelser för höjd beredskap har påbörjats.
