Arbetsmiljöverket har genomfört en inspektionsinsats inom asfaltsläggarbranschen.
Arbetsgivare som inte gjort tillräckliga riskbedömningar av till exempel kemiska ämnen, arbetsutrustning och vibrationsarbete – det var en av de vanligaste bristernan.
Samtidigt bedömer de att inspektionerna har gett god effekt och lett till ökad samverkan om arbetsmiljörisker i branschen, skriver de i ett pressmeddelande.
Arbetsmiljöverket genomförde mellan april 2023 och december samma år en inspektionsinsats inom asfaltsläggarbranschen. Totalt gjorde de 116 kontroller, både föranmälda och oanmälda, på 53 arbetsställen. Cirka tre fjärdedelar av de kontrollerade arbetsställena, 39 stycken, fick ett eller flera krav på åtgärder. Bara ett ärende gick vidare till ett föreläggande.
– Vi bedömer att inspektionerna har gett god effekt och vi har fått stor spridning av våra krav i branschen. Det är ett fåtal stora arbetsgivare som utför majoriteten av beläggningsarbetena av asfalt på de större vägarna. Informationen om de brister som vi fann på en plats inom en koncern spred sig snabbt till andra. Det ledde till att flera arbetsställen hade åtgärdat de bristerna innan vi kom dit för inspektion, säger Magnus Henriksson, projektledare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning.
Flera olika risker i branschen
Arbetsmiljön för asfaltsläggare är komplex och innebär flera olika risker, till exempel:
• Passerande fordonstrafik och trafik i arbetsområdet
• Kemiska riskkällor som asfaltsrök och diverse kemikalier som används vid arbetet
• Höga temperaturer – dels från asfalten, dels från solljus
• Risk att bränna sig på asfalt och maskiner
• Ergonomi – asfaltsläggning är ett repetitivt arbete
Under inspektionsinsatsen har Arbetsmiljöverket kontrollerat rutiner, instruktioner och riskbedömningar av arbetsmoment och andra risker som kan förekomma vid arbete på väg. De har också kontrollerat kemikalieblandningar och asfaltsrök, ergonomi, nattarbete och stress, maskinsäkerhet samt buller och vibrationer.
Vanligaste bristerna
Förteckningen av kemiska arbetsmiljörisker behövde i flera fall kompletteras med sådant som bildas i verksamheten, exempelvis asfaltsrök. Även delar av dokumentationskravet för förteckning saknades, exempelvis saknades information om kemiska gränsvärden. Ofta saknades en riskbedömning över de kemiska arbetsmiljörisker som bildas i arbetsprocessen, exempelvis asfaltsrök. Även dokumentationen av riskbedömningar behövde i vissa fall kompletteras. Brister förekom i riskbedömningen av användning av arbetsutrustning, exempelvis asfaltsläggare, vältar och klistermopeder. De upptäckte också brister i riskbedömningen av vibrationer, såväl för helkropp som händer och armar.
De krav som ställdes mest frekvent var riktade mot kemiska arbetsmiljörisker. Även i delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet fanns återkommande brister, exempelvis rutiner för att undersöka, riskbedöma och fördela uppgifter.
Samverkan
– Vi är nöjda med att vi har kunnat påverka arbetsmiljön inom branschen i en positiv riktning. Vi upplever att vi har nått fram och att medvetenheten om riskerna i branschen har ökat. Vi ser också positivt på den samverkan som vi har sett i branschen, där information om brister snabbt har spridits. Asfaltsläggning innebär många risker som måste tas på allvar. Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet, säger projektledare Magnus Henriksson.
