KRÖNIKA – av advokat Sten Bauer och jur. kand Jenny Lundberg, Baker & McKenzie Advokatbyrå
Under hösten har media vid flera tillfällen rapporterat om allvarliga och i flera fall tyvärr dödliga olyckor som skett på arbetsplatser runt om i landet. Utan att i detalj kommentera enskilda fall kan konstateras att vissa av olyckorna är sådana att de förmodligen hade kunnat undvikas om arbetsgivaren hade tagit ett större arbetsmiljöansvar.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar visserligen att dödsfall i samband med arbetsrelaterade olyckor inte har ökat. Men liksom i trafiken bör även arbetsgivare sträva efter att uppnå en nollvision helt utan dödsfall eller allvarligare arbetsplatsolyckor.
Den 1 juli 2014 träder en lagändring i kraft som gör att brott mot arbetsmiljölagstiftningen straffas med högre sanktioner (upp till en miljon kronor) utan att uppsåt eller oaktsamhet behöver föreligga. Bakgrunden till lagändringen är att man anser att det nuvarande systemet med straffavgifter är ineffektivt.
Även om vi välkomnar symbolvärdet i högre sanktioner menar vi att det viktigaste är hur arbetsmiljöarbetet bedrivs innan och förhoppningsvis till undvikande av olyckan, och inte i huvudsak hur det straffas i efterhand.
Utgångspunkten i svensk rätt är att det i avsaknad av en korrekt utförd arbetsmiljödelegation är VD:n (och i de fall någon VD inte finns, styrelsen) som bär det yttersta ansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats. I och med att det sällan är VD:n som har bäst förutsättningar för att rent praktiskt i vardagen se till att de arbetsmiljörättsliga reglerna följs, har VD:n därför getts möjlighet att delegera ansvaret till personer som har bättre förutsättningar att ta ansvar för dessa arbetsuppgifter.
Kortfattat bör en delegation av arbetsmiljörelaterade arbetsuppgifter:
- Vara skriftligt (visserligen inte ett lagligt krav men underlättar)
- Tydligt utpeka vem det är som delegerar vilka arbetsuppgifter till vem
- Klargöra hur personen som fått arbetsuppgiften delegerad till sig ska göra om denne vill delegera vidare eller ”lämna tillbaka” uppgiften.
Har en korrekt delegation skett har alltså inte bara arbetsuppgifterna utan även ansvaret för dessa lämnats till en annan person. Detta, i sin tur, kräver givetvis att mottagaren av arbetsuppgifterna har rätt förutsättningar, det vill säga rätt utbildning och behörighet, att kunna utföra dem. Tillsynsplikten för den som delegerat arbetsuppgifterna lever dock kvar.
Vi har viss förståelse för att beslutet att genomföra en ansvarsgranskning och upprätta en delegationsordning dröjer i och med de krav på såväl tid som engagemang det ställer på arbetsgivaren. Vår erfarenhet är att det ofta behövs stora resurser (inklusive hjälp av externa konsulter) för att framgångsrikt och på den detaljnivå som krävs gå igenom ett helt företags operationella struktur, identifiera risker och delegera ansvaret till de personer som har bäst förutsättningar.
Det kan kräva fackliga förhandlingar, upprättning av detaljerade dokument och samarbeten internt och externt. Men framför allt kräver övningen att enskilda medarbetare medverkar och att delegationsordningen förankras i verksamheten. Det tvingar enskilda arbetstagare att se över sin situation och ta ställning till ett flertal frågor. Bör detta vara mitt ansvar? Vilken utbildning eller ytterligare befogenhet kräver detta av mig? Finns det någon annan som kan göra det bättre?
Vi har som sagt viss förståelse för att en del bolag fortfarande inte har kommit längre med sitt arbetsmiljöarbete och sina miljödelegationer. Men det är svårt att blunda för det faktum att i de organisationer där ansvaret – inte som ett resultat av en risk- och konsekvensanalys utan till följd av passivitet – ligger kvar hos VD:n, snarare tyder på felprioriteringar och en ineffektiv verksamhet.
Den typen av riskbeteende borde inte vara acceptabel på en modern arbetsplats – oavsett bransch, företagskultur eller omsättning. Att exakt veta vem som ansvarar för vad är en förutsättning för en effektiv och säker verksamhet – och dessa begrepp är oundvikligen beroende av varandra.
En riskinventering och en efterföljande arbetsmiljörättslig delegation kommer förutom att skapa en säkrare arbetsplats, även spara arbetsgivare utgifter i form av uteblivna sanktioner. Alla vinner på en arbetsmiljödelegation; arbetet kan struktureras mer effektivt och alla gör de uppgifter de blivit tilldelade. När en sanktion döms ut blir däremot alla förlorare.
Sten Bauer och Jenny Lundberg arbetar på Baker & McKenzie Advokatbyrå som regelbundet skriver om arbetsrätt i Dagens Juridik.
