Brevet, som idag återfinns i Guillous personakt i SÄPO:s arkiv och förvaras hos Riksarkivet, lades till grund för IB-åtalet på 1970-talet.
Journalisten hänvisade till att brevet även förvarats hos Stadsarkivet men att det utsatts för sabotage därför är i oläsbart skick, samt att originalet sannolikt återfinns i Guillous egen personakt.
Vidare anför journalisten att brevet under åren har debatterats, citerats och bland annat inscannats och lagts ut på en blogg. De personer som namnges i brevet är alla kända parter i IB-affären. Det framstår enligt journalisten som märkligt att hänvisa till sekretess, särskilt mot bakgrund av att brevet togs med i IB-åtalet. Såväl Jan Guillou som Gunnar Ekberg har tagit upp brevet i sina memoarer, men gett skilda förklaringar till syftet med brevet syfte varför ursprungskällan är av stort allmänintresse.
Kammarrätten konstaterar att den efterfrågade handlingen återfinns på Riksarkivet. Innehållet i brevet är känt sedan tidigare och ur sekretessynpunkt finns därför inte skäl att neka journalisten rätt att ta del av det.
