– Det finns väldigt många påståenden i dödshjälpsdebatten som man faktiskt kan testa gentemot de fakta som finns i den vetenskapliga litteraturen, säger Kjell Asplund, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd.
– Med rapporten vill vi lägga grunden för en gemensam kunskapsbas för den fortsatta debatten om dödshjälp.
Dödshjälp är i dag lagligt drygt tio länder och delstater runtom i världen. Materialet i rapporten baseras till största del på forskning och statistik från just dessa länder
Tyngdpunkten ligger på den så kallade Oregonmodellen – den modell för dödshjälp som tillämpas i flera amerikanska delstater och som medger assisterat döende till patienter med högst sex månader kvar att leva.
– Oregonmodellen är den modell som på senare tid diskuterats mest i den svenska debatten, säger Kjell Asplund.
Några av slutsaterna av Statens medicinsk-etiska råds rapport:
Inställningen till dödshjälp i Sverige
Det finns ett brett stöd för dödshjälp i befolkningen. Det är dock bara ett politiskt parti, Miljöpartiet, som tagit ställning för att utreda ett eventuellt införande av dödshjälp.
Antal personer som begär dödshjälp
Dödshjälp står för knappt 4 promille av alla dödsfall i Oregon. I Washington står dödshjälp för 3 promille av dödsfallen.
I Belgien och Nederländerna förekommer dödshjälp i en helt annan omfattning. Enligt vissa uppgifter sker 4-5 procent av alla dödsfall i dessa länder genom dödshjälp.
Enligt den senaste uppgiften från Schweiz sker 1,2 procent av alla dödsfall där genom assisterat döende.
Kontroll i en osäker situation – vanligaste anledningen
De vanligaste skälen att begära dödshjälp i Oregon och Washington är att personen vill undvika låg livskvalitet, värdighetsförlust och förlust av oberoende i livets slutskede.
Det är också ganska vanligt att man begär dödshjälp för att man inte vill vara en börda för sin omgivning. Svåra symtom är ett mindre vanligt skäl.
Forskning från Oregon där man frågat patienter om deras skäl visar att det i många fall inte är problem man upplever i stunden som gör att man begär dödshjälp, utan en önskan om att föregripa framtida problem.
Det tyder på att en begäran om dödshjälp i många fall kan handla om en önskan om att få kontroll i en osäker situation, konstaterar Statens medicinsk-etiska råd.
Oro för ekonomin är ett oviktigt skäl för patienter som begärt dödshjälp i Oregon och Washington.
Vanligare med dödshjälp ju högre utbildning
I Oregon är det vanligare med dödshjälp ju högre utbildning personen har. Enligt vissa studier är det sju till nio gånger så vanligt att patienter med högskoleexamen får dödshjälp som att patienter med bara grundskoleexamen får det.
Påverkar inte tillgången av palliativ vård
Enligt den statistik och forskning som Statens medicinsk-etiska råd har granskat är det ingen skillnad mellan länder och delstater som tillåter dödshjälp och andra jämförbara länder när det gäller tillgången till palliativ vård.
Påverkar inte förtroende för vården
Statens medicinsk-etiska råd har inte hittat några studier där man undersökt hur förtroendet för vården påverkats efter att dödshjälp införts.
Det finns däremot undersökningar som visar ett stort stöd för lagstiftningen hos befolkningen i länder där dödshjälp är tillåtet.
Läs hela rapporten här.
