Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Bråk om förhör med målsäganden i Lundin-målet

Nyheter
Publicerad: 2020-09-10 08:50
Alex Schneiter, vd, och Ian Lundin, ordförande Foto: Fredrik Sandberg / TT

Förhör med målsägandena i Lundin-målet som en sista bevisupptagning har blivit en knäckfråga. Åklagaren pekar på flera akuta risker om dessa inte utförs medan försvaret motsätter sig en sådan bevisupptagning.

Åklagaren i Lundin-målet. Henrik Attorps vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm, har lämnat in en slutskrivelse avseende yrkandet om bevisupptagning som komplettering innan åtal väcks i Lundin-målet.

Bevisupptagning innebär att ett vittne eller målsägande hörs av åklagare och försvarare inför domare. Vittnesförhöret spelas in, för att se till att bevisningen är giltig även om vittnet eller målsäganden inte kan närvara i rätten.

Allvarliga hotbilder

Åklagaren menar att det föreligger en påtaglig fara att förhörspersonernas uppgifter som ska åberopas vid huvudförhandlingen dessförinnan går förlorad eller endast med svårighet kan presenteras.

”Detta beror på att det finns en allvarlig hotbild mot flera av de personer som ska häras, att de lever under svåra förhållanden och i vissa fall uppnått en hög ålder”, skriver åklagare Henrik Attorps.

Samtidigt pekar han på att den pågående covid-19 pandemin och det förhållande att samtliga förhörspersoner lever utomlands där svenska myndigheter har mycket svårt att bistå dem med hjälp eller skydd. Han uppger att merparten av förhörspersonerna bor under svåra förhållanden på den afrikanska kontinenten.

”Flera av dem har tvingats fly hemlandet på grund av rådande situation och bor i flyktingläger. Andra bor kvar i hemlandet under väldigt fattiga förhållanden. Oavsett är möjligheten att skydda sig mot smitta eller få adekvat vård mycket begränsad”.

Tvingats fly

Några av personerna har dessutom uppnått en hög ålder och har av andra skäl sviktande hälsa.

”Redan härigenom finns alltså en konkret risk för att dessa personer till följd av sjukdom eller dödsfall inte kommer att kunna höras vid en eventuell huvudförhandling”, skriver åklagaren.

Åklagaren upprepar att ett flertal av bevispersonerna och i flera fall deras familjer har utsatts för våld, hot om våld eller andra otillbörliga påtryckningar på grund av deras medverkan i förundersökningen.

”Detta har pågått under lång tid och medfört att flera personer tvingats fly från sina familjer samt i vissa fall även lämna landet. Självklart har dessa svåra påfrestningar över tid ökat risken för att bevispersonerna inte ska kunna eller vilja delta vid en huvudförhandling”, skriver åklagaren och konstaterar att Sverige och svenska myndigheter inte har möjlighet att erbjuda skydd och annat stöd i sådana här fall.

Vilka förhörspersonerna är och var de befinner sig vill inte åklagaren redovisa i skriften. Den delen är sekretessbelagd.

Förundersökningen har delgivits de misstänkta

Enligt åklagaren har förundersökningen delgivits de misstänkta och Lundin Energy och tid för skäligt rådrum är angivet till den 30 september 2020.

Av åklagarens skrivelse har försvaret ännu inte begärt att några kompletterande utredningsåtgärder ska utföras. Försvararna har däremot tidigare vid flera tillfällen förutskickat  att de kompletteringarna som kommer att begäras kan förväntas vara omfattande och ta lång tid att utföras.

”Det är därför mot den bakgrunden svårt att i dag säga när beslut i åtalsfrågan kommer kunna fattas men sannolikt kommer det att dröja ytterligare”.

Åklagaren uppger vidare att det översättningsarbete som försvaret avser att genomföra av de förhör som hållits på nuer inte är nödvändigt för att kunna ta ställning i åtalsfrågan.

Vidare poängterar åklagaren att tingsrätten inte har prövat frågan om någon sådan översättning av materialet är nödvändigt.

Betraktas som en kollektiv framställan

Ian Lundins försvarare, Torgny Wetterberg, Thomas Tendorf och Kristoffer Ribbing, uppger att Ian Lundin motsätter sig åklagarens yrkande om bevisupptagning och menar att den kan betraktas som en ”kollektiv framställan”. De menar att det som framförs rörande var och en är så allmänt hållet och inte individualiserat med konkreta sakförhållanden som tingsrätten kan pröva. 

De uppger vidare att det som anförs är blanka påståenden utan någon underbyggnad.

”Det framstår därtill som högst tveksamt om åklagaren ens varit i kontakt me förhörspersonerna innan framställningen gjordes”, skriver försvararna och ställer sig tveksamma till om de gjorda påståendena uppfyller det i lagen uppställda kravet för att bevisupptagning ska få äga rum.

”Åklagarens påstående är fel”

Alexandre Schneiters försvarare Per E Samuelsson, Johan Rainer och Olof Kullinger, skriver att deras klient ansluter sig till vad Ian Lundin anfört.

Försvararna svarar även på åklagarens påstående om att tingsrätten inte har prövat frågan om översättning av materialet ska anses vara motivera eller ej.

”Åklagarens påstående är fel. Tvärtom har tingsrätten klargjort att det på ljudupptagningarna kan förekomma uppgifter som kan vara till förmån för de tilltalade samt att uppgifterna i förlängningen kan få betydelse för de tilltalades möjligheter att förhindra ett eventuellt åtal. Detta leder fram till att tingsrättens slutsats att det är mycket som talar för att uppgifterna på ljudupptagningarna har betydelse för åtalsbeslutet”.

Försvaret menar att det är självklart att det inte är tillräckligt att endast få ljudfilerna utan att även översättning av ljudfilerna är nödvändig eftersom det takas Nuer på ljudfilerna, ett språk som försvararna inte förstår.

”Självklart görs översättningarna så snabbt det är möjligt och arbetet är pågående”.

”Underlåtit att översätta delar av förhören”

Försvararna menar även att det är uppenbart att försvaret behöver skälig tid att yttra sig även över den delen av förundersökningen, ”inte minst då åklagaren underlåtit att översätta delar av förhören”, skriver försvararna.

Försvararna har även försökt, utan framgång, fått svar på varför det är just de förhörspersoner som hörts på Nuer som åklagaren begär bevisupptagning med.

Per E Samuelsson, Johan Rainer och Olof Kullinger kommenterar även på påståendena om att förhörspersonerna har utsatts för hot eller påtryckningar. De menar att dessa påståenden är så pass vaga att de inte går att bemöta eller grunda beslut på.

”För tydlighets skull ska anges att Alexandre Schneiter inte kan vitsorda att någon av dessa verkligen har utsatts för påtryckningar”.

Advokat Göran Hjalmarsson, Advokat Thomas Bodström och Advokat Percy Bratt företräder målsägandena.


Dela sidan:
Skriv ut:

Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.