Faktorer som kön, tidigare belastning och motivation till förändring kan påverka vilken påföljd en tilltalad döms till.
Det visar en färsk studie från Brå där domare från olika delar av landet låtits bedöma straffvärde, påföljd och längd på fängelsestraff i fiktiva fall.
Brå har låtit domare från olika tingsrätter och hovrätter runtom i landet göra en bedömning av straffvärde, påföljd och, i fall där fängelse valts som påföljd, även fängelsestraffets längd i fyra fiktiva fall av grova brott. Det handlar om ett grovt rattfylleri, en stöld, en misshandel och ett narkotikabrott.
De fiktiva fallen har innehållit en beskrivning av ett brott, tillsammans med olika faktorer som ska beaktas vid påföljdsbestämningen. Det rör sig bland annat om allvarlighetsgraden samt förmildrande eller försvårande omständigheter. Men vinjetterna har också innehållit faktorer som inte ska påverka valet av påföljd. Till dessa hör exempelvis kön, ålder och härkomst på den tilltalade.
Brå har dessutom genomfört intervjuer med domarna och med hjälp av resultaten studerat om det finns skillnader mellan domare och domstolar gällande enhetlighet i dömandet samt ”relevanta hänsyn” i dömandet.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Skånska domare utdömer fängelse i lägre utsträckning
Resultaten från studien visar att olika domare och domstolar ”i stor utsträckning” bedömer påföljden i de fiktiva målen enhetligt. Dessutom konstateras att merparten av faktorerna som är relevanta vid val av påföljd beaktas på ett ”regelenligt sätt”. Nämnvärt är dock att domare som arbetar i Hovrätten över Skåne och Blekinges område, i de fiktiva fallen, skulle utdöma fängelse i lägre utsträckning än andra.
Studien visar också att de faktorer som ska beaktas vid påföljdsvalet också beaktas av de deltagande domarna. Samtidigt noterar Brå dock att även den tilltalades tidigare belastning, förekomst av missbruk och motivation till förändring samt könet på den tilltalade beaktas vid bedömningen av straffvärde, vilket inte är enligt reglerna för påföljdsbestämningen.
Kön får betydelse
I rapporten skriver Brå att vissa mönster som framträder i resultaten ”är värda ytterligare reflektion”. Här pekar man bland annat på att domarna, i de fiktiva fallen, ”i större utsträckning tenderar att beakta faktorer som ger hårdare straff än de som mildrar straffet”.
Brå pekar också på det faktum att de så kallade ovidkommande faktorerna om den tilltalades person beaktas, vilket är ”oväntat mot bakgrund av reglerna för påföljdsbestämning”. Att den tilltalades kön får betydelse vid såväl bedömningen av straffvärde och längd på fängelsestraffet manar också till eftertanke, enligt Brå.
Den tilltalades ålder eller härkomst hade, enligt Brå, dock ingen betydelse för bedömningen av straffvärde, påföljdsval eller fängelsestraffets längd.
