Brå: Polisens metoder inte kunskapsbaserade

Det metoder som används för att bekämpa den organiserade brottsligheten är sällan kunskapsbaserade, det rapporterar SR Vetenskapsradion.
– Generellt finns det inte särskilt mycket evidens i strikt mening om polisiära metoder över huvud taget och framförallt inte i en svensk kontext, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå till SR.

Enligt Karin Svanberg finns både ett behov och en ökad efterfrågan av vetenskapsbaserad kunskap kring polisiära metoder.

– Det finns en oändlig efterfrågan på kunskap och jag skulle vilja säga att poliser själva i allt högre utsträckning efterfrågar den kunskapen och är väldigt mottagliga – särskilt när de själva efterfrågar den, säger hon till SR.

Dagens Juridik Pro Powered by Lexnova

Olof Bexell Advokat

Unga lagöverträdare i grov brottslighet – HD-avgörandet ”Mordet i Hagalund” Lagstiftarens behandling av unga personer som begår brott har utvecklats över tid, där mognad och ansvarsförmåga har varit centrala faktorer. Behandlingen av unga lagöverträdare som begår grov brottslighet är en komplex balans mellan straff och rehabilitering. Advokat Olof Bexell går igenom Högsta domstolens dom ”Mordet i Hagalund” och även Svea hovrätts avgörande rörande mordet på pappan Mikael i Skärholmen. Kärnfrågan i målen är straffmätning när unga personer begår brott som ligger på livstidsstraffnivå. Vilka påföljder aktualiseras och hur bestraffas gärningarna? Ett viktigt och intressant avsnitt i ljuset av hur ungdomsbrottsligheten utvecklats under de senaste åren.

Ingår i Dagens Juridik Pro

Lås upp analysen

Stefan Sinteus, polismästare i Malmö, håller med Karin Svanberg om att det finns en efterfrågan från Polisens sida om ökad kunskap kring de polisiära metoderna och hoppas att man snart kan få en mer ”vetenskaplig touch” på sina operationer.