– Det är en bra siffra, som visar att permissionsreglerna fungerar. Varje permission föregås av noggranna utredningar och innefattar olika villkor, säger Dennis Karlsson på Kriminalvårdens informationsenhet.
Det vanliga är att en intagen bryter mot permissionsvillkoren; att man kommer tillbaka för sent, eller har druckit alkohol eller använt droger. Några kommer inte tillbaka alls. Då blir de efterlysta att polisen, och kan vänta sig följder i form av exempelvis indrgna permissioner..
– Alla misskötsamheter rapporteras, men en enda misskött permission efter 20 exemplariskt skötta behöver inte leda till någon allvarlig påföljd – det kan räcka med ett samtal. Men det beror helt på vilken typ av misskötsamhet det handlar om. Allvarlig misskötsamhet kan leda till bevakade permissioner eller helt indragna permissioner.
Mats Ehn, säkerhetsansvarig på Hall-anstalten, berättar att man inte har haft några misskötta permissioner, varken i år eller förra året. Just nu har man 200 intagna på anstalten.
– Permissionerna fungerar bra hos oss eftersom de är bra planerade. Det är heller inte så många som får permission på en A-anstalt; öppnare anstalter har fler.
På Täby-anstalten är Törbjörn Bengtzon klienthandläggare och beslutsfattare för just permissioner. På denna E-klassade anstalt finns 59 platser, varav tio är avsedda för ungdomar.
– Yngre personer är mer impulsiva än äldre, och kan därför vara mer benägna att missköta permissionerna. Detta ställer högre krav på planeringen.
Inför varje permission görs behovs- och riskbedömningar; oavsett den intagnes ålder eller personlig mognad. Här diskuteras även hur eventuella vilkor för en permission ska se ut. Ett villkor kan till exempel vara ett den intagne ska hålla telefonkontakt med anstalten under permissionen.
En gång i kvartelet hålls så kallade kvalitetsmöten eller råd, där man går igenom hur de intagna skött sina permissioner.
– Vid kvalitetsmötena utvärderas permissionsutfallet, där vi fokuserar på de misskötta för att lära oss av eventuella misstag. ”Fanns det några indikationer på att just den här personen inte skulle ha beviljats permission, var det något vi missade” är frågor man får ställa sig, säger Torbjörn Bengtzon.
Torbjörn Bengtzon tycker också att två procent är en bra siffra.
– Vi strävar efter att ha en så bra kriminalvård som möjligt. Permissioner är en viktig del av återanpassningen till samhället; ett sätt för den intagne att öva sig. Visst skulle man kunna komma ner till noll. Men då hade vi fått dra in permissioner även för människor som borde ha dem.
Text: Johanna Haddäng
