De islamofobiska hatbrotten begås av personer inom alla grupper och är ”långt ifrån ett extremistproblem”.
Det konstaterar Brottsförebyggande rådet i en färsk rapport.
Det är på uppdrag av regeringen som Brottsförebyggande rådet (brå) har undersökt de islamofobiska hatbrottens karaktär med syfte att skapa ökad kunskap och stärka det förebyggande arbetet mot islamofobi.
Myndigheten har analyserat 500 anmälningar och förundersökningar från åren 2016 och 2018 som i deras statistik identifierats ha haft islamofobiskt innehåll. För studiens räkning har även hållits ett 50-tal intervjuer.
I rapporten konstateras att hot och ofredanden och hets mot folkgrupp är de mest anmälda brotten och brå skriver att ”den huvudsakliga slutsatsen i studien är att islamofobiska hatbrott tar sig många olika uttryck och är inte avgränsade till någon särskild plats, tid eller person.
”Långt ifrån ett extremistproblem”
De intervjuer som hållits inom ramen för studien leder, enligt brå, till slutsatsen att det finns ”en tydlig upplevelse av att den politiska och mediala diskursen idag bidrar till att befästa ett ’vi och dom’-perspektiv, där muslimer tillskrivs egenskaper efter föreställningen om att alla muslimer delar gemensamma särdrag”.
Islamofobiska hatbrott begås, enligt brå, av personer inom alla grupper – men äldre och män är överrepresenterade. I myndighetens kvantitativa material är 70 procent av gärningspersonerna män och var femte gärningsperson är mellan 50 och 59 år.
Enligt brå är de islamofobiska hatbrotten ”långt ifrån ett extremistproblem” även om det är vanligt att gärningspersonerna ”på olika sätt ger uttryck för att sympatisera med högerpopulistiska och missnöjespolitiska frågor rörande till exempel invandring”. Mot bakgrund av detta finns därmed en tydlig koppling mellan isalmofobi och denna typ av frågor.
