Förfalskade och manipulerade intyg kan vara en dörröppnare till välfärdssystemet. Med hjälp av felaktiga intyg begås allt ifrån småskaligt fusk till ekonomisk brottslighet i miljonklassen skriver Brottsförebyggande rådet (Brå).
I de fall som Brå granskat där felaktiga intyg använts i storskalig ekonomisk brottslighet i välfärden, har brottsligheten möjliggjorts genom företag.
Men när det gäller bidrag och stöd till företag brister kontrollen. Bedrägerier som sker genom företag mot Försäkringskassan (assistansersättning), Arbetsförmedlingen (företagarstöd) och Länsstyrelserna (statlig lönegaranti) kan uppgå till miljonbelopp per ärende.
– Det finns en lag om underrättelseskyldighet som säger att handläggare är skyldiga att rapportera när de misstänker felaktiga utbetalningar, säger Nicole Thorell, utredare på Brå.
– Men lagen omfattar enbart bidrag till individer och inte till företag. Att som handläggare inte få agera och medverka till att stoppa brottslighet, är givetvis frustrerande. Därför föreslår vi att underrättelseskyldigheten ska omfatta även bidrag och stöd till företag.
Felaktigt utbetalda bidrag kan också leda till en snedvriden konkurrens inom vissa branscher. Assistansersättning eller arbetsgivarstöd som utbetalats på falsk grund leder till att företag som fuskar kan få högre vinstmarginaler genom ersättning från staten.
I förlängningen kan det leda till att dessa företag kan dumpa priser och vinna upphandlingar.
– Miljonbelopp i välfärdssystemet kan på grund av felaktiga intyg komma i fel händer, och dessutom medför fusket potentiella förtroendeskador. Detta utmanar gruppsolidariteten i samhället, säger Lars Korsell.
Foto: Janerik Henriksson / TT
