Från det att sluten ungdomsvård infördes 1999 och fram till 2004 ökade antalet domar där påföljden användes. En topp i statistiken inträffade 2004 då 145 ungdomar dömdes till sluten ungdomsvård, visar statistik från Brå.
Men de senaste tio åren har antalet som döms till sluten ungdomsvård minskat. Allra lägst var antalet 2013 – endast 42 ungdomar dömdes då till sluten ungdomsvård.
Enligt Brå skedde minskningen i två etapper, först 2004–2006 och sedan 2009–2013. Den första nedgången tycks i första hand hänga samman med att ungdomar oftare dömdes till en annan påföljd i stället för sluten ungdomsvård.
Den andra minskningen verkar i stället främst ha att göra med färre lagföringar.
Färre lagföringar av grova brott
Anledningen till att färre dömts till sluten ungdomsvård efter 2009 skulle alltså kunna vara en följd av minskade lagföringar för de brott som är vanligast i domar till sluten ungdomsvård, enligt Brå. Dessa brott inkluderar främst rån och grovt rån, grov misshandel, sexualbrott, mord och dråp.
Ungdomstjänst istället för sluten vård
För minskningen under perioden 2004 till 2006 gäller dock en annan förklaring. Denna nedgång verkar i stället hänga samman med att sluten ungdomsvård delvis kan ha ersatts med överlämnande till vård inom socialtjänsten, vilket idag motsvaras av ungdomsvård och ungdomstjänst.
Enligt Brå ökade andelen som dömdes till den så kallade överlämnandepåföljden under perioden 2004-2006, vilket tyder på att det skedde en förflyttning från sluten ungdomsvård till överlämnandepåföljden.
Förändringen tycks inte bero på någon påföljdsreform eller praxisändring, enligt Brå. I stället skulle det kunna bero på att ungdomstjänst oftare kunde ingå i överlämnandepåföljden när kommunernas kapacitet att ordna ungdomstjänst förbättrades.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
