De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med flera riskfaktorer.
9 av 10 barn är också tidigare kända av socialtjänsten, det visar en ny studie från Brå.
Problemen är särskilt omfattande bland de barn som är involverade i kriminella nätverk.
Brå har gått igenom LUL-utredningar för 430 barn under 15, huvudsakligen från 2023, och socialtjänstens utredningar för 215 av dessa barn. Resultatet visar att barnen generellt har en omfattande problematik på flera livsområden.
– När barn hamnar i allvarlig brottslighet har det ofta funnits varningssignaler i både hemmet och skolan som socialtjänsten fått kännedom om. Det handlar till exempel om barn som växer upp med svårigheter i hemmiljön, som är utagerande och som har svårigheter i skolan, säger Monika Karlsson, utredare på Brå i ett pressmeddelande.
Närmare hälften av de LUL-utredda barnen hade en tidigare ställd psykiatrisk diagnos. Socialtjänsten hade även bedömt att en tredjedel av pojkarna och närmare hälften av flickorna hade en oroväckande hög aggressivitet och att en tredjedel av barnen har låg impulskontroll. Ungefär lika vanligt är att barnen bedömts ha uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter.
– Neuropsykiatriska svårigheter, särskilt i kombination med svårigheter på andra livsområden, utgör en riskfaktor för normbrytande beteenden. Men så gott som samtliga personer som arbetar med barn som vi har intervjuat menar att barn- och ungdomspsykiatrin idag saknar förutsättningar att möta barnen som begår eller löper risk att begå allvarliga brott och att det inte finns någon annan aktör i samhället som täcker upp för de här barnens utmaningar, säger Olle Westlund, utredare på Brå.
Insatser innan brotten
Studien visar att majoriteten av barnen har fått beslut om någon insats från socialtjänsten såväl innan som efter de begick det allvarliga brottet.
– Vår studie tyder på att insatserna som barnen får inte alltid överensstämmer med deras behov, som oftast gäller svårigheter på flera livsområden. Flera aktörer behöver samarbeta för att ge barnen de insatser som behövs. Det kan till exempel vara tidigt stöd i skolmiljön och i hemmet och när barnens umgänge har blivit problematiskt måste insatserna också kunna hantera dessa utmaningar, säger Monika Karlsson.
En fjärdedel av pojkarna som har utretts för ett allvarligt brott bedöms vara involverade i ett kriminellt nätverk. De begår allvarligare brott än de andra barnen i studien, och har generellt fler riskfaktorer inom fler områden jämfört med andra pojkar i studien, däribland ett äldre kriminellt umgänge och drogrelaterade riskbeteenden.
– Vi ser generellt en stor sårbarhet hos de pojkar som rekryteras av kriminella nätverk, och trots att de har fått mer ingripande insatser från socialtjänsten än de andra utredda barnen har de senare utretts enligt LUL för allvarlig brottslighet. När vi har intervjuat ungdomar som involverats i kriminella nätverk framgår det att de har låg mottaglighet för insatser under de tidiga tonåren. Det talar för att insatser behöver sättas in långt tidigare, säger Olle Westlund.
