Brightstar har nekats avdrag för ingående mervärdesskatt. Enligt förvaltningsrätten borde bolaget ha insett att köpta mobiltelefoner ingått i en transaktionskedja som varit ägnad att undandra staten mervärdesskatt. Brightstar påförs även skattetillägg.
Mobilföretaget Brightstar har yrkat att förvaltningsrätten ska riva upp skatteverkets beslut och låta bolaget genomföra avdrag på moms på bolagets inköp av mobiltelefoner från ett annat svenskt bolag. Detta företag ska i sin tur ha köpt telefonerna av ett Västeråsbaserat telebolag som i sin tur förvärvat dem från ett företag i Portugal (ibland via en mellanhand i Polen).
Skatteverket har uppgett att transaktionskedjan har haft till syfte att undandra staten mervärdesskatt genom att betalningsskyldigheten för moms koncentreras (med hjälp av den omvända skattskyldigheten vid unionsinterna förvärv) i det Västeråsbaserade telebolaget.
Fiktiva inhemska inköp
Enligt Skatteverket är dock Brightstars yrkade avdrag hänförligt till det bedrägeri som ägt rum hos detta bolag. Bolaget har redovisat unionsinterna förvärv och vidareförsäljningar av mobiltelefoner, utan att betala den mervärdesskatt som nästa led gör avdrag för. Bolaget har dolt att det uppkommer skatt att betala genom att yrka avdrag för ingående mervärdesskatt för fiktiva inhemska inköp av Voip-tjänster vilka vidarefakturerats som export.
Telefonerna har alltså handlats i en transaktionskedja mellan olika länder utan att nå konsumtionsmarknaden på ett sätt som möjliggjort mervärdesskattebedrägerier.
Enligt förvaltningsrätten var omständigheterna sådana att Brightstar borde ha varit medvetet om risken för att telefonerna kunde vara kopplade till bedrägeri eller missbruk.
– Den som inte vidtar rimliga åtgärder för att säkerställa att en viss transaktion inte är ett led i någon annans skatteundandragande kan inte få avdrag när det senare visar sig att så varit fallet, säger Peter Lif, chefsrådman.
Brightstars invändning
Brightstar har i målen bland annat invänt att Skatteverket har brustit i sin kommunikatonsskyldighet. Bolaget har hänvisat till det fått för kort tid att yttra sig över förslaget till beslut och att myndigheten underlåtit att kommunicera uppgifter som det lagt till grund för sitt beslut. Verkets kommunikation har i delar varit så bristfällig att bolaget i praktiken har fråntagits sin rätt att yttra sig.
Förvaltningsrätten anser dock att det sätt som Skatteverket valt att redovisa beslutsunderlaget på sammantaget inte är förenat med sådana brister att förfarandet skulle strida mot skatteförfarandelagen.
Karusellhandel
Förvaltningsrätten skriver även att omständigheterna i målen med styrka talar för att det Västeråsbaserade telebolagets handel utgjort led i ett mervärdesskattebedrägeri med kännetecken av så kallad karusellhandel. Telefonerna har fakturerats i åtskilliga led utan att någon av ägarna befattat sig med de fysiska varorna.
Många av överlåtelserna har ägt rum medan varorna legat stilla på ett och samma lager. Det har vidare skett en betydande prisdumpning hos det Västeråsbaserade telebolaget, som köpt in telefoner för avsevärt högre priser än det tagit ut vid försäljning till nästa aktör i kedjan.
Enligt förvaltningsrätten spelar det ingen roll att det funnits en mellanliggande aktör mellan det Västeråsbaserade telebolaget och Brightstar. Det har dessutom framkommit att företagsledningen för den mellanliggande aktören bestått av personer som tidigare varit anställda hos Brightstar.
”Det enda som är känt för domstolen i detta sammanhang är att personerna i efterhand kan konstateras ha uppvisat ett minst sagt bristande omdöme genom deltagande i mervärdesskattebedrägerier”, skriver förvaltningsrätten.
Borde ha vidtagit en mer ingående kontroll
Vidare konstaterar förvaltningsrätten att de nämnvärt låga priserna, i kombination med den nyetablerade motparten och de snabbt expanderande försäljningsvolymerna, borde ha utgjort skäl för Brightstar att åtminstone vidta en mer ingående kontroll av sin tilltänkta avtalspartner.
”Genom att kräva del av det material det haft rätt till av NN (den mellanliggande aktören) hade bolaget kunnat få kännedom om åtskilliga graverande omständigheter, från prisdumpningen i XX (Det Västeråsbaserade telebolaget) till avsaknaden av erforderlig dokumentation från den portugisiske leverantören. Även om NN i ett sådant läge skulle ha lämnat besked om att de i sin tur saknat information om sina underleverantörers affärer skulle det väckt frågetecken om varför det bolaget förbundit sig till avtalsbestämmelser det saknat möjligheter att efterleva. I varje fall skulle risken för att ett bedrägeri var för handen varit uppenbar”, framgår det av domen.
Skatteverket hade fog att neka
Förvaltningsrätten menar även att det finns vissa indicier som tala för att Brightstar rentav kan ha varit medvetet om bedrägeriet i Västeråsbolaget. Flörvaltningsrätten kommer slutligen fram till att det klart framstår att Brightstar åtminstone borde ha insett att det genom det deltog i ett momsbedrägeri.
”Skatteverket har därmed haft fog för att neka bolaget avdrag för ingående mervärdesskatt”.
Förvaltningsrätten skriver att bolaget har genom att yrka avdrag för ingående mervärdesskatt utan att ha rätt till det och inte heller redovisa några omständigheter i sak, lämnat oriktiga uppgifter till ledning för sin beskattning och det finns grund för att ta ut skattetillägg.
