Mäklarsamfundets uppmaning till sina medlemmar att protestera mot den nya bostadssiten Booli har fått mycket uppmärksamhet de senaste dagarna. I december förra året startade Booli sin verksamhet. Siten listar bostäder till salu i olika områden och länkar vidare till mäklarnas webbsidor för närmare beskrivning av objekten. Under tisdagen låg sidan nere delar av dagen på grund av ökat besökstryck.
Bakgrunden är att Mäklarsamfundet vill att bostadssidan Hemnet, som Mäklarsamfundet äger tillsammans med Fastighetsmäklarförbundet, Fastighetsbyrån och Svensk Fastighetsförmedling, ska behålla sin monopolliknande ställning på bostadsannonsmarknaden. Lars Kilander, Mäklarsamfundets vd, har i ett brev till sina medlemmar uppmanat dem att protestera mot Boolis sida.
– Vi tycker inte att det är bättre med flera olika marknadsplatser. Det blir bara rörigt och svårare att hitta för köparna, säger han till DN.
Boolis vd Peo Nilsson har fått mejl från ett trettiotal mäklare som inte vill att Booli länkar till dem. Trots det kommer länkningen att fortsätta.
– Det handlar om okunskap om internet hos mäklarna. Vi kopierar inte objekt från deras sidor, vi driver trafik till dem, säger han till DN.
Ett liknande fall som ännu inte är avgjort pågår redan i Stockholms tingsrätt mellan Hemnet och Allt om bostad som numera gått i konkurs. Hemnet stämde Allt om bostad för intrång i databasskyddet och intrång i upphovsrätten.
Men vad gäller då angående länkning – kan man länka till sidor trots att sidans innehavare motsätter sig det?
– Det är oklart om länkar till upphovsrättsligt skyddat material i sig omfattas av upphovsmannens ensamrätt, säger Daniel Westman forskare vid Stockholms universitet. I det så kallade MP3-fallet från år 2000 uttalade Högsta domstolen att länkar till MP3-filer var ett tillgängliggörande enligt upphovsrättslagen. Men sedan dess har EU:s Infosoc-direktiv tillkommit vilket innebär att vi ska ha en EU-gemensam syn på vad ensamrätten omfattar i en nätmiljö, fortsätter han.
Högsta domstolen i Norge och Tyskland har i liknande fall uttalat att länkar inte ska ses som ett tillgängliggörande över huvudtaget.
– Personligen är jag tveksam om länkar ska ses som ett tillgängliggörande men i vilket fall är frågan nu av EG-rättsliga karaktär och den kan slutligen komma att avgöras av EG-domstolen.
I förarbetsuttalanden kan man utläsa att Infosoc-direktivet inte ska ändra den svenska synen på länkar men än så länge saknas rättsfall.
