I juli 2009 meddelade Kronofogdemyndigheten, KFM, utslag i mål om betalningsföreläggande mellan å ena sidan ett smidesbolag, å andra ett holdingbolag och ett kommanditbolag. Sedan båda parter ansökt om återvinning överlämnades målet genom beslut av KFM till en tingsrätt.
Ansökan om återvinning, som uppgavs avse såväl holdingbolaget som kommanditbolaget, var undertecknat av en viss man medan KFM:s föreläggande för bolagen hade undertecknats av två andra manspersoner.
Tingsrätten noterade att holdingbolaget var försatt i likvidation, men uppmärksammades, i slutet av augusti 2009 och via smidesbolagets ombud, på att mannen inte var behörig firmatecknare för holdingbolaget, att kommanditbolaget var försatt i konkurs och att behörig firmatecknare för båda bolagen var en viss advokat i egenskap av likvidator. Genom slutligt beslut avvisade tingsrätten ansökan om återvinning från båda bolagen.
Justitiekanslern, JK, konstaterar att tingsrätten brustit i sin noggrannhet genom att inte kontrollerat huruvida mannen hade firmateckningsrätt, något som enligt stadgad praxis regelmässigt utförs av rätten ex officio. Om tingsrätten vidtagit vederbörliga kontroller hade ansökan om återvinning kommit att avvisas utan att ett yttrande hade inhämtats från smidesbolaget.
Härigenom har smidesbolaget åsamkats rättegångskostnader som annars inte skulle ha uppkommit och vilka bolaget inte ersätts för i processen. Smidesbolaget tillerkänns därför 2 6525 kronor i ersättning av staten samt 1 500 kronor för ombudskostnader i ärendet hos JK.
