Den lag som i dag behandlar barnbrottslighet, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), kom till 1985. Sedan dess har bara smärre ändringar gjorts. Efter en undersökning Brottsförebyggande rådet, Brå, genomförde förra året fick en utredningsgrupp i uppdrag att göra en översyn av lagen.
Resultatet av denna, Barnbrottsutredningen, överlämnades i går onsdag till justitieminister Beatrice Ask. Utgångspunkten är enligt regeringens särskilda utredare Nils Rekke att barn som begår brott ska möta en allvarlig reaktion från samhällets sida.
Genom ett närmare samarbete mellan socialtjänst och polis samt införandet av drog- och DNA-tester kommer, enligt utredningen, brottsaktiva och missbrukande barn uppmärksammas tidigare och fler brott begångna av minderåriga utredas.
– Däremot har Barnbrottsutredningen inte haft i uppdrag att undersöka möjligheten att sänka straffmyndighetsåldern. Unga brottslingar eller missbrukare ska inte lagföras, utan utredning och sociala insatser syftar istället till att hjälpa både gärningsman och brottsoffer, säger Nils Rekke.
Reglerna ska bibehålla sitt sociala fokus, samtidigt som vägen öppnas för tvångsmedel som drog- och DNA-tester av unga brottslingar eller knarkare. Idag går det inte tvinga en person under femton år att genomgå sådana tester. Barnbrottsutredningen föreslår nu att reglerna ändras.
– Drogtesterna kan användas i fall där barnen har dåliga hemförhållanden eller har föräldrar som inte vill förstå att deras barn knarkar. Testet är till för att se om barnet är fast i ett missbruk och behöver hjälp, säger Nils Rekke.
I sådana fall kan socialtjänsten, enligt huvudregeln, begära att barnet ska genomgå ett drogtest av exempelvis blod eller urin. I akuta situationer kan polisen på eget initiativ genomföra drog- och DNA-test, eftersom narkotikan annars riskerar att försvinna ur kroppen.
Varken resultatet av dessa tester, eller resultatet av utredningar om barnbrottslighet kommer att sparas i något register.
– Detta förbehålls dem som är straffmyndiga. Det finns inget behov av detta; polisen och socialtjänsten vet ändå hur det ligger till genom socialens ärendeanteckningar.
Presumtionsreglen är att alla allvarliga brott begångna av barn ska utredas inom tre månader. Detta gäller bland annat rån, grov misshandel och vissa sexualbrott.
– I dag utreds inte en förvånande stor andel av dessa brott. Om barnet lever under dåliga förhållanden eller är inne på en farlig väg ska socialen begära utredning även om presumtionen inte uppfylls. Även bagatellartade, men upprepade brott, ska utredas, säger Nils Rekke.
Utredningen ska ske genom ett nära samarbete mellan polis och socialtjänst. Därför föreslås att socialtjänsten, där det är praktiskt möjligt, permanent ska ha personal hos polisen som bland annat ska närvara vid förhör av misstänkta barnbrottslingar. Ett sådant samarbete skulle även ha andra positiva effekter som till exempel en allmänt ökad kännedom om barn- och ungdomsbrottslighetens omfattning och karaktär, menar utredningen.
– Det är positivt att utredaren kommit fram till att brott där den misstänkte är under 15 år ska utredas. Det hjälper till exempel socialtjänsten att värdera vilket behov av insatser barnet har. Det är viktigt att alla barn känner sig trygga med de åtgärder samhället vidtar, även när det rör sig om att barnen är misstänkta för brott, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.
De föreslagna ändringarna tros kunna träda i kraft den 1 januari 2010.
Johanna Haddäng
