I sin ursprungliga ansökan till Justitiekanslern begärde mannen skadestånd av staten med drygt fyra miljoner kronor.
Orsaken var att han hade varit avregistrerad som svensk medborgare och felaktigt registrerad som polsk medborgare under drygt 23 år.
Registrerades som polsk medborgare
Mannen, som föddes 1981 inom ett äktenskap mellan en svensk man och en polsk kvinna, fick vid födelsen svenskt medborgarskap men Göteborgs tingsrätt hävde senare faderskapet.
I enlighet med dåvarande rättspraxis innebar domen att mannen förlorade sitt svenska medborgarskap och istället registrerades som polsk medborgare.
Han har dock aldrig varit medborgare i Polen och blev i och med den felaktiga avregistreringen statslös. Han har därför inte kunnat få några identitetshandlingar.
Skatteverket avstyrkte
Efter tre ansökningsprocesser återfick mannen till slut sitt svenska medborgarskap. Skatteverket har i ett yttrande till JK avstyrkt att mannen skulle få skadestånd.
JK konstaterade dock att staten var skadeståndsskyldig eftersom staten hade brutit mot regeringsformens förbud mot att ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap.
Kränkningen borde enligt JK typiskt sett anses allvarligare för den som har varit medveten om att han eller hon har avregistrerats – vilket mannen hade varit – och som har vidtagit aktiva åtgärder för att återfå sitt svenska medborgarskap än för den som har saknat sådan kännedom eller har förhållit sig helt passiv.
Praxis från HD
JK konstaterade att det i och för sig hade varit osäkert om mannen verkligen hade varit statslös – även om mycket tyder på att han saknat formellt medborgarskap i Polen. Utredningen tydde dessutom på att han genom ansökan hade kunnat få ett polskt medborgarskap.
Sammantaget kom JK fram till att det inte fanns anledning att besluta om en högre ersättning än för ett liknande fall från Högsta domstolen där en annan person hade varit avregistrerad som svensk medborgare i cirka fyra och ett halvt år innan rättelse skedde – det så kallade ”Blake Pettersson fallet”.
Mannen fick därför 100 000 kronor i skadestånd för den ideella skada som statens brott mot grundlagen hade inneburit för honom.
Mannen vände sig därefter till Göteborgs tingsrätt och begärde ytterligare 3,2 miljoner i skadestånd.
Får ytterligare 50 000
Tingsrätten konstaterade att Högsta domstolen slagit fast att ersättningens storlek vid liknande fall ska bedömas schablonmässigt och utifrån objektiva bedömningsgrunder som exempelvis överträdelsens varaktighet.
I detta fall hade mannen varit statslös och avregistrerad som svensk medborgare i drygt 23 år.
Överträdelsen hade alltså pågått under en mycket lång tid och hade dessutom inneburit att mannen felaktigt hade registrerats som polsk medborgare.
Tingsrätten kom därför fram till att mannen skulle få ytterligare 50 000 kronor i ersättning för den ideella skadan.
Pågått länge
Domen överklagades av staten till Hovrätten för Västra Sverige som dock delar tingsrättens uppfattning att det är motiverat med en högre ersättning än vad som dömts ut av HD i ett likartat fall – bland annat eftersom överträdelsen har pågått nästan dubbelt så lång tid.
Staten ska därför, utöver de 100 000 kronor som mannen redan har fått av JK, betala 50 000 kronor till mannen i ideellt skadestånd.
