Jag blev nyligen ombedd att börja skriva för Dagens Juridik om hur du som jurist kan bygga ditt personliga varumärke. Det kan du såklart göra på en rad olika sätt, framförallt genom att helt enkelt vara duktig på ditt jobb och trevlig mot kollegor och kunder.
De flesta nöjer sig där, vilket är helt okej, men för dig som drömmer om morgonsoffor och intervjuer i Dagens Industri räcker det inte med att bara vara duktig jurist.
Det är nämligen långtifrån givet att det är de skickligaste experterna som alltid får ta plats i medias rampljus – och logiken bakom är inte alls så komplex som man skulle kunna tro. Jag skulle faktiskt vilja påstå att jag kan täcka det allra viktigaste i den här krönikan – och dessutom hinna med att ge dig ett konkret råd som visserligen kanske sticker lite i ögonen på någon i en bransch där både sekretess och timarvoden är centrala, men som också skulle kunna förändra din karriär. Om du vågar.
Media befolkas framförallt av tre typer av karaktärer: bovar, hjältar och experter. Samma person kan såklart ha olika roller vid olika tillfällen, men det finns inget utrymme för slätstrukna förbipasserande. Det här är en viktig utgångspunkt för oss när vi tränar människor inför intervjusituationer och det är en viktig insikt för dig som vill ta plats i media.
Rollen som bov är visserligen en enkel biljett till fifteen minutes of fame för den som exempelvis sitter på konfidentiell information och är sugen på att vara toppnyhet hela vägen till fängelset, men det är sällan något som lyfter ens varumärke (dokusåpekändisar är ett möjligt undantag).
Den andra rollen, hjälten, tilldelas tyvärr bara de som gör intressanta saker eller är intressanta personer – och med största sannolikhet räknas du tyvärr inte dit, helt enkelt för att de flesta av oss inte gör det. Möjligen är de klienter eller det företag du arbetar åt intressanta, men det gör ju inte nödvändigtvis dig till en spännande person.
Då återstår roll nummer tre, experten, vilket i och för sig inte är fy skam för någon som lever på att sälja sin kompetens. Den existerar eftersom media har en stor och utmanande uppgift: att spegla omvärlden och erbjuda fördjupning. För att kunna göra det behöver de människor som känner den omvärlden och kan berätta om den, för journalister är visserligen duktiga på att skriva och göra research, men de är sällan experter själva.
Det är där du kommer in, om du sköter dina kort rätt.
Det enda som krävs för att få axla expertrollen – utöver att faktiskt ha någon form av expertkunskap – är nämligen att paketera den på ett trevligt sätt och erbjuda den till rätt journalist. För enkelhetens skull har jag formulerat det med några få ord:
Bjud på gratis rådgivning.
Bjud som i att ödmjukt visa journalisten hur han eller hon kan ha användning av dina kunskaper, kommentarer eller insikter. Berätta att du finns, gör dig tillgänglig.
Gratis som i att dina råd är gratis i dess fulla marknadsrättsliga betydelse, helt utan krav på motprestation. Vill ingen intervjua dig idag kanske de vill det imorgon. Du har inte rätt att ställa krav.
Rådgivning som i att våga berätta om hur världen ser ut, helst på ett konkret och personligt sätt – och att våga ge råd till läsarna. Det går nämligen att både generalisera och vara korrekt, att tipsa om ”fem frågor man bör ställa sig om man ska teckna licensavtal” utan att vara oseriös, eller att tala om ”en typiskt situation” eller ”i värsta fall” för att kunna förklara en mycket komplex lagstiftning.
Det bästa med gratis rådgivning är att det faktiskt fungerar lika effektivt utanför media. Att bjuda på din kunskap genom presentationer, nyhetsbrev eller hemsidor är ingenting som kommer att konkurrera med timmarna som du vill sälja (om du nu jobbar på byrå). Den enkla regeln lyder att ju mer expertis du delar med dig av, desto mer förväntas du ha – så bjud på gratis rådgivning.
Jonas Jansson, Account Manager Corporate Communications
Hill & Knowlton
