I Sverige är lagligt att hjälpa till vid självmord. Däremot, skriver debattörerna, hindras läkare hjälpa till genom att de kan få sina legitimationer indragna.
De är kritiska till att det i Sverige inte är tillåtet med dödshjälp och jämför med dagens långtgående rättigheter för en person att säga nej till behandling.
Kan ej kräva behandling
”En person har rätt att säga nej till all behandling – även livsviktig sådan. Socialstyrelsen accepterar avbrytande av respiratorbehandling på patientens begäran och har nyligen förklarat att patienten har rätt till adekvat smärtlindring under döendet.
I Sverige accepteras även terminal sedering, sövning, ibland kallat djup kontinuerlig palliativ sedering, vid svåra tillstånd i livets slutskede. Då sövs patienten och vätske- och näringstillförsel ges ej. Då dör patienten inom några dagar.
Men som vid alla behandlingar – utom abort – så är det läkaren som ska bedöma om behandlingen är lämplig. Patienten själv kan aldrig kräva en behandling.”
Sövning bör vara rättighet
Stellan Welin och Björn Ulvaeus vill nu se att patientens ställning vid döendet bör stärkas och anser att det bör vara en rättighet att kunna få sövning inför en svår sista tid.
”I debatten görs ofta en skillnad mellan ”aktivt” och ”passivt”. Att ge en dödande injektion anses ”aktivt”, att stänga av en respirator anses ”passivt”. Patienten dör av sig själv. Utskrivande av läkemedel för patienten att dö av är väl lika passivt för läkaren som att stänga av en respirator!”
Författarna skriver att det är dags att väcka liv i dödshjälpsfrågan ”nu när bromsklossen Kristdemokraterna har försvunnit från Socialdepartementet”.
Foto: Matt Rourke/TT, Claudio Bresciani/TT
