Utbildningsdepartementet har på uppdrag av Jan Björklund tagit fram förslag till en ny skollag.
– Mycket görs om. Det allra viktigaste rör dem som har det svårast i skolan, sade utbildningsminister Jan Björklund.
Lagen omfattar all skolverksamhet från förskola till vuxenutbildning. Enligt regeringen innebär förslaget en modernisering av lagstiftningen som bättre ska avspegla hur skolsystemet utvecklats på senare år.
Möjligheten att läsa upp godkända gymnasiebetyg slopas
Förslaget att inte låta elever läsa upp redan godkända betyg kritiserats av Socialdemokraterna och Miljöpartiet:
– Det är en återvändsgrändens politik där man stänger chanserna till att rätta till sina misstag, säger Marie Grandlund (S).
Moderaterna kallar den nya lagen en ”skollag för framtiden”, och välkomnar att betygen inte ska kunna läsas upp.
– I juni 2006 begränsade den förra regeringen möjligheten att läsa upp gymnasiebetyg på komvux. Det beslutet var rätt. Redan godkända elever ska inte ta platser från dem som verkligen behöver stöd och hjälp, säger Margareta Pålsson, Moderaternas talesperson för utbildningsfrågor i riksdagen.
Förlängd skolplikt
Skolplikten förlängs till tio år och omfattar elever upp till 17 års ålder. Eleversom inte fått godkänt i grundskolan ska kunna tvingas att gå om ett år.
Skolinspektionen ska få större möjligheter att ingripa mot skolor som inte följer regelverket. Myndigheten kommer att kunna utfärda vitesförelägganden, rätta missförhållanden i kommunala skolor, samt i vissa allvarliga fall dra in tillstånd och stänga ned skolor med omedelbar verkan.
Friskolor blir en del av skolväsendet och kommer att omfattas av samma regelverk som kommunala skolor. Religiösa eller ”konfessionella” friskolor kommer även i fortsättningen att vara tillåtna.
Förslaget innehåller också krav på att skolor ska utreda elevers behov av stöd och hjälp. Beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas. Elever ska också få bättre tillgång till skolhälsan samt till studie- och yrkesvägledning.
”Det behövs en Lex Maria för skolan”
Facken är överlag positiva till förslaget. Lärarnas Riksförbund, som enbart organiserar behöriga lärare, välkomnar att styrdokument och läroplaner blir gemensamma för alla skolor. Förbundet saknar dock regler om lärarnas behörighet:
– Att den nya skollagen saknar regler för behörighet betyder att regeringspartierna inte har lyckats komma överens om denna centrala fråga. Istället kvarstår samma text som i skollagen från 1985. Detta måste beklagas djupt!
Lärarförbundet välkomnar att fokus riktas mot elever som behöver mer tid och stöd, men anser att lärare ska vara skyldiga att anmäla brister.
– Lärare ska inte behöva vänta på att föräldrar upptäcker att elever inte får det stöd de behöver. Det krävs också att lärare får skyldighet att anmäla till rektor eller högre instans om det på grund av ekonomiska skäl inte går att ge en elev tillräckligt stöd. Det behövs en Lex Maria för skolan, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Förslaget ska nu gå på remiss till cirka 140 instanser, propositionen väntas vara klar nästa vår. Den nya lagen kan börja gälla tidigast den 1 juli 2011.
