Bakgrunden i målet är situationen för en biträdande jurist som sagt upp sig efter tre år på en advokatfirma och då nekats semesterlön med hänvisning till att han har haft ett provisionsbaserat anställningsavtal.
Juristen stämde advokatbyrån vid Stockholms tingsrätt som dock gick arbetsgivarens linje. Utifrån vittnesförhör ansåg tingsrätten att det var bevisat att en semesterlön på tolv procent skulle ha ingått i provisionslönen enligt anställningsavtalet.
Inte sämre än semesterlagen
Procentsatsen stämde med nivån i semesterlagen och juristen hade under anställningen haft möjlighet att ta ut provisionslön med semesterlön under sina semestrar, konstaterade tingsrätten.
Juristen hade inte heller fått sämre förmåner än de som föreskrivs i semesterlagen och tingsrätten gick därför på advokatbyråns linje.
Juristen överklagade tingsrättens dom till Arbetsdomstolen som nu konstaterar att det råder delade meningar om hur anställningen egentligen har reglerats.
Enligt advokatfirman har anställningsavtalet varit skriftligt – men inte gått att återfinna.
Juristen har, å sin sida, hävdat att han aldrig har fått något skriftligt anställningsavtal trots att han bett om ett sådant.
Allmänt hållna uppgifter från delägare
AD anser att det inte är bevisat att det har funnits något skriftligt anställningsavtal. Advokatbyrånn har därmed inte heller bevisat att man lämnat någon skriftlig information om anställningsvillkoren till juristen och ”underlåtit att klarlägga de väsentliga villkoren för anställningen och förhindra att det uppstår oklarheter om löneförmånerna”.
Tingsrätten hade lagt stor vikt vid vittnesmålet från advokatbyråns delägare men enligt AD har han bara lämnat allmänt hållna uppgifter om vilken information nyanställda brukar få.
En annan delägare har också vittnat men hans berättelse har enligt AD varit ”påtagligt detaljfattig” och bland annat inte berört hur juristen informerades om semesterlönsvillkoret, vem som gjorde det eller hur han reagerade på informationen.
150 000 kronor totalt
Advokatbyrån har samtidigt börjat ange att semesterersättning ingår i provisionslönen i juristens lönespecifikationer först efter att han framställt krav på semesterlön – någonting som enligt AD talar för att arbetsgivaren dessförinnan har varit otydlig i denna fråga.
AD understryker att enbart det förhållandet att ersättningen skulle vara helt provisionsbaserad inte i sig innebär att parterna har avtalat om att semesterlön skulle ingå i provisionsbeloppet.
Eftersom det inte är bevisat att semesterlön har inkluderats i provisionen åläggs advokatfirman nu att betala närmare 130 000 kronor i semesterersättning samt 20 000 kronor i allmänt skadestånd.
