Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen frias

Nyheter
Publicerad: 2023-01-25 13:33
Den förra Swedbankchefen BIRGITTE BONNESEN. Foto: Stina Stjernkvist

Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen frias från de två åtalspunkterna grovt svindleri, eller grov marknadsmanipulation, samt röjande av insiderinformation.
Enligt domstolen har Birgitte Bonnesens uttalanden ”varit allmänt hållna och såvitt framkommit i huvudsak korrekta. I vart fall har vd:n inte sagt att Swedbank har varit befriat från problem i sitt arbete mot penningtvätt”.

Det har gått två månader sedan tingsrättsförhandlingarna mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen avslutades. Under åklagare Ted Murelius slutanförande uppgav han att det är svårt att hitta jämförbara mål och praxis att luta sig mot. Målet är unikt. Brottsmisstankarna gäller i första hand grovt svindleri, i andra hand grov marknadsmanipulation och obehörigt röjande av insiderinformation. Åklagaren yrkade vid slutpläderingen att hon ska dömas till två års fängelse.

Tingsrätten meddelar i dag en frikännande dom rörande ett åtal om grovt svindleri, grov marknadsmanipulation och obehörigt röjande av insiderinformation. Domen är nära 80 sidor lång.

Omfattande bevisning

I målet har en omfattande bevisning lagts fram. Huvudförhandlingen har pågått under två månaders tid och drygt 30 personer har hörts som vittnen i målet. Eftersom bevisningen har innehållit uppgifter om kundförhållanden och Swedbanks strategiska arbete mot penningtvätt har förhandlingen delvis hållits bakom stängda dörrar.

”För att fälla till ansvar för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation krävs enligt gärningspåståendet att vd:n genom sina uttalanden har vilselett allmänheten och företagets intressenter om att Swedbank inte har haft problem i sitt arbete mot penningtvätt i bankens verksamhet i Estland under 2007–2018”, skriver domstolen.

Tingsrätten har bedömt att vissa av vd:ns uttalanden har varit otydliga och ofullständiga när det gäller bankens arbete mot penningtvätt. Det handlar framför allt om uttalanden som vd:n gjorde i Svenska Dagbladet och Dagens industri angående Swedbanks kopplingar till Danske Banks estländska filial under 2007–2015.

”De uttalanden som har gjorts har dock varit allmänt hållna och såvitt framkommit i huvudsak korrekta. I vart fall har vd:n inte sagt att Swedbank har varit befriat från problem i sitt arbete mot penningtvätt. Åtalet för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation har därför lämnats utan bifall”.

– Svindleribrottet är närmast en form av bedrägeri mot allmänheten. För straffansvar räcker det inte att någon lämnar oriktiga uppgifter eller utelämnar central information, utan det krävs en vilseledande uppgift som typiskt sett duger till att påverka mottagaren i en viss riktning. Allmänt lovordande av ett bolag är som regel inte straffbart, utan det krävs en viss grad av konkretion och precision i uppgiftslämnandet. Domstolen har gått igenom samtliga uttalanden och har kommit fram till att det som har sagts har legat inom det tillåtnas gräns, antingen för att uttalandena i strikt mening har varit korrekta, eller för att de har saknat den konkretion som krävs, säger rättens ordförande chefsrådmannen Malou Lindblom i en kommentar.

I domen går domstolen igenom några av de artiklar där åklagaren pekar på att Bonnesen lämnat felaktig information.

Domstolen kommer dock fram till att det Birgitte Bonnesen svarade på under intervjun överensstämmer med det som har framkommit i målet, det vill säga att banken saknade en kundrelation till de bolag som omnämndes i rapporteringen om Danske Bank.

”Hennes svar kan i efterhand betecknas som kontextlöst, eftersom det ger sken av att det helt saknades kontaktytor mellan Swedbank och Danske Banks estländska filial. Denna medvetna glidning kan definitivt kritiseras”, skriver domstolen som kommer fram till att hennes uttalande inte utgör ett straffrättsligt relevant vilseledande. 

Likväl bedömer tingsrätten att uttalandena framstår som korrekta och att de dessutom saknar sådan konkretion som krävs för ett straffrättsligt vilseledande. 

I en annan intervju pekar domstolen återigen på att Birgitte Bonnesen svarar i presens, det vill säga att ”hon undvek att uttala sig bakåt i tiden”.

”Uttalandet bör ses utifrån att det faktiskt hade off-boardats ett stort antal utländska kunder och att flera misstänkta kopplingar till penningtvätt hade utretts, framför allt från 2016 och framåt”, skriver domstolen. 

Enligt domen pekade även Birgitte Bonnesen, som har lytt under banksekretess och meddelandeförbud, på att det alltid fanns en risk för penningtvätt som banken måste hantera.

”Även om Birgitte Bonnesen kan kritiseras för uttalandena i efterhand, framför allt för att de inte gav hela bilden av vad banken hade iakttagit i Baltikum, är det hon sade knappast synonymt med att banken inte har eller hade problem med AML-processer i Estland, vilket är det som krävs för en fällande dom”. 

Insiderinformation

Vidare skriver domstolen att när det gäller åtalet för obehörigt röjande av insiderinformation har det framkommit att vd:n på ett möte med bankens storägare i förväg berättade om det kommande programmet från Uppdrag granskning, vilket vid tillfället inte var offentliggjord information.

”Vd:n har dock endast lämnat allmänna upplysningar om det hon trodde skulle vara programinnehållet. Enligt tingsrätten har det som sades på ägarmötet varit alltför oprecist för att kvalificera sig som insiderinformation. Åtalet har därför även i denna del lämnats utan bifall”, skriver domstolen.

Tingsrätten var enig i domen.

Målet och försvaret

Målet handlar alltså inte om huruvida det har pågått penningtvätt på Swedbank eller inte. Det handlar om huruvida Birgitte Bonnesen kände till och därmed mörkade under hösten 2018 och i början av 2019 att banken hade problem med att motverka penningtvätt i Estland 2007–2015.

Birgitte Bonnesen har enligt åtalet vid upprepade tillfällen under 2018 och 2019 spridit vilseledande uppgifter med innebörden att Swedbank inte hade eller haft problem med AML-processerna (Anti Money Laundering) i bankens verksamhet i Estland.


Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT

EBM pekar på Swedbanks interna rapporter som visade att banken hade problem med att motverka penningtvätt i Baltikum 2007–2015. Främst handlar det om 12 juli-rapporten och 20 september-rapporten, som skickades till Birgitte Bonnesen samma datum 2018, samt rapporter skrivna av den norske advokaten Erling Grimstad 2017 och 2018.

Målet handlar även om huruvida hon röjde insiderinformation genom att berätta för storägarna om Uppdrag gransknings första program om banken två dagar innan det sändes.

Birgitte Bonnesen har hela tiden nekat till brott. Hon har tillsammans med sina försvarare uppgett att ingen på banken visste vad UG:s program skulle handla om. Försvaret menar att UG vilseledde banken om programmets innehåll och sa att det skulle handla om alla svenska banker som hade verksamhet i Estland, därmed inte bara Swedbank. Eftersom Swedbank inte visste vad programmet skulle handla om så har Birgitte Bonnesen inte haft någon insiderinformation att röja.

Efter programmet gav Finansinspektionen Swedbank rekordböter på 4 miljarder kronor, för allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker. Även Stockholmsbörsen delade ut böter, på nästan 50 miljoner, bland annat för att Swedbank inte hade hanterat vetskapen om Uppdrag gransknings kommande program som insiderinformation.


Dela sidan:
Skriv ut: