Biörn Riese nekas resning i Högsta förvaltningsdomstolen trots djup oenighet bland justitieråden.
Målet rör hur hans arvode från uppdrag som styrelseordförande i Axis ska beskattas.
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde i plenum ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Hela sex justitieråd var skiljaktiga om skattefrågan i sak. Trots detta avslår nu domstolen advokat Biörn Rieses ansökan om resning då det saknas ’synnerliga skäl’ för att pröva saken på nytt.
Biörn Riese ansökte om förhandsbesked från Skatterättsnämnden angående frågan hur hans arvode från uppdrag som styrelseordförande i det börsnoterade bolaget Axis skulle beskattas.
Fakturerades från advokatfirman
Arvodet fakturerades och intäktsfördes av hans advokatfirma, Jurie Advokat AB. Firman erhöll också kompensation för sociala avgifter och det debiterades moms på hela beloppet.
Biörn Riese undrade om arvodet skulle tas upp som inkomst för honom och i så fall i vilket inkomstslag – inkomst av tjänst eller inkomst av näringsverksamhet. Om arvodet inte skulle tas upp som inkomst hos honom undrade han om det istället skulle tas upp som inkomst av näringsverksamhet hos advokatfirman.
Arvodet bör enligt hans mening beskattas hos Jurie ”då uppdraget som styrelseordförande är förenat med en hög grad av självständighet gentemot Axis och utförs inom ramen för hans advokatverksamhet. Kostnader hänförliga till uppdraget belastar advokatverksamheten”.
Skatterättsnämnden delade Skatteverkets bedömning att arvodet skulle upptas som tjänsteinkomst hos Biörn Riese. Ett styrelseuppdrag kan endast innehas av en fysisk person, framhöll nämnden, och enligt praxis finns en presumtion för att arvoden till följd av sådana uppdrag ska tas upp till beskattning som tjänsteinkomst av styrelseledamoten själv.
Fastställdes i ett plenumavgörande
I ett plenumavgörande fastställdes beskedet. Högsta förvaltningsdomstolens, HFD, majoritet framhöll att det avgörande är om uppdragstagaren är självständig i förhållande till det uppdragsgivande bolaget.
Uppdraget har i praxis betraktats som att det utförs av en fysisk person och som att det är av personlig natur. En stark presumtion föreligger därför för att beskattning ska ske hos Biörn Riese som ledamot på grund av uppdragets personliga karaktär, menade HFD, och fann inga skäl att frångå denna praxis.
Stor försiktighet bör dessutom iakttas i fråga om att ändra sedan länge etablerad praxis, betonade majoriteten. Bland annat med hänsyn till rättsordningens stabilitet och till förutsebarhet. Ändringen bör i så fall vara ’angelägen’ – vilket kan vara fallet om praxis till följd av samhällsutvecklingen ”kommit att vålla olägenheter inom rättsordningen eller för samhällslivet i vid mening”.
Sex skiljaktiga justitieråd
Hela sex av plenums 16 justitieråd var dock skiljaktiga. Dessa var skiljaktiga i sak och menade att arvodet inte ska tas upp till beskattning hos Biörn Riese.
Enligt justitieråden var förevarande praxis ”redan från början mindre väl genomtänkt” och leder till en olikformig beskattning. Den innebär också praktiska problem eftersom styrelsearvoden som intäktförs hos bolaget betraktas som successiva aktieägartillskott från Biörn Riese personligen.
Ansökte om resning
Biörn Riese, som anlitat advokat Börje Leidhammar som ombud, har ansökt om resning hos HFD och anfört att det ”angelägenhetskrav” som domstolen ställt upp saknar stöd i både lag och i domstolens rättstillämpning. Genom att ändå ställa upp ett sådant krav har domstolen ”inskränkt det handlingsutrymme som beslutet genom hänskjutande till plenum gav”, menar Biörn Riese och hans ombud advokat Börje Leidhammar.
HFD konstaterar i beslutet att domstolen gjorde en avvägning av de olika intressena som talade för respektive mot en ändring av rättsläget. Att domstolen då stannade för att inte närmare överväga en ändring av praxis – med motiveringen att en ändring bara skulle ske om den var ’angelägen’ – innebär enligt domstolen ”inte att det förkommit något särskilt förhållande som gör att det finns ’synnerliga skäl’ att pröva saken på nytt.
Det saknas därför grund för att bevilja resning, bedömer domstolen, och avslår resningsansökan.
