Regeringens särskilda utredare Amir Rostami föreslår bland annat att bidragsfuskare, utöver att betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet, även ska tvingas betala en sanktionsavgift om 25 procent av beloppet.
Han föreslår även att Ekobrottsmyndigheten ska få ansvaret för handläggningen av mål om brott mot bidragsbrottslagen i stället för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.
Regeringens särskilda utredare Amir Rostami överlämnade under onsdagen delbetänkandet Stärkt arbete med att bekämpa bidragsbrott till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Utredningen föreslår flera reformer för att motverka felaktiga utbetalningar och bekämpa organiserad brottslighet som riktas mot välfärdssystemen.
– Grunden för en modern välfärdsstat är ett samhälle som lägger stor vikt vid att välfärden ska komma alla som har rätt till välfärden till del. Rätt person ska ha rätt ersättning och det stöd de har rätt till. Alla former av organiserad brottslighet, bidragsbrott och felaktiga utbetalningar hotar förtroendet för välfärdssystemen. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag och arbeta vidare med dessa i Regeringskansliet, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.
Motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott
Regeringen tillsatta utredning ska alltså utreda möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott som riktar sig mot Försäkringskassan och andra utbetalande myndigheter såsom bland annat CSN.
I delbetänkandet som nu överlämnats föreslår utredningen reformer som ska ge bättre förutsättningar för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, detta kan bland annat bidra till att bekämpa systematisk och organiserad brottslighet som riktas mot välfärdssystemen.
Utredningens förslag
Utredningen föreslår bland annat att ett administrativt sanktionssystem införs för mindre kvalificerade misstänkta bidragsbrott och för felaktiga utbetalningar som orsakas av den enskilde. Förutom att betala tillbaka ersättningen ska alltså bidragsfuskaren även betala en sanktionsavgift. Myndigheterna ska själva besluta om avgiften som ligger på 25 procent av det felaktigt utbetalda beloppet.
Utredningen föreslår även att vid misstanke om grovt bidragsbrott och bidragsbrott som överstiger ett halvt prisbasbelopp görs anmälan om bidragsbrott till åklagare och vid lägre belopp får anmälan endast göras om det finns särskilda skäl.
Utredningen föreslår även att Ekobrottsmyndigheten får ansvaret för handläggningen av mål om brott mot bidragsbrottslagen i stället för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten samt att styrning och samverkan för att motverka bidragsbrott stärks för samtliga berörda myndigheter och aktörer.
Utredningen föreslår att förslagen kan träda i kraft 1 juli 2024.
