Bevisbörderegel vid masshantering kan inte användas på avbetalningskontrakt

Ett bolag påstår sig ha en fordran mot en 49-årig man. Av någon anledning fick mannen inte banklån varför bolaget lånade honom pengar till värdepappersaffärer samt försäljning av källvatten. Enligt bolaget har parterna undertecknat ett avbetalningskontrakt, något som 49-åringen bestrider. Han menar att han inte medverkat i något upprättande av avbetalningskontrakt och gjort gällande att hans namnteckning är förfalskad.

Tingsrätten hänvisade till praxis där det framgår att den som påstår att förfalskning är för handa har att göra det antagligt att så är fallet. Tingsrätten lämnade sedan 49-åringens invändning om förfalskning utan avseende.

Hovrätten anför nu att HD i det rättsfall tingsrätten hänvisat till ansåg att det var rimligt att ålägga en kontokortsinnehavare att göra åtminstone antagligt att en förfalskning av inköpsnotor förelåg och att det därefter fick ankomma på kontokortsföretaget att förebringa bevisning om handlingen äkthet. Av rättsfallet framgår att bevisbörderegeln motiverades av bland annat den masshantering som användningen av kontokort innebär. Hovrätten menar att denna regel inte bör tillämpas beträffande avbetalningskontraktet. Bevisbördan för att handlingen är äkta bör istället ankomma på bolaget som har att göra övervägande sannolikt att 49-åringen har undertecknat handlingen. Enligt hovrätten har bolaget uppfyllt kravet och i likhet med tingsrätten anser hovrätten att bolaget styrkt att de har ifrågavarande fordran om 351 00 kronor och att 49-åringen inte visat att betalning skett.

Nina Radojkovic

Ombud: Advokat Lars Hallkvist och jur.kand. Michael Amosy
Gullack Advokatbyrå. Advokat Anders Kron, Ramberg Advokater
Domare: hovrättspresidenten Gunnel Wennberg, hovrattsrådet Gunnel Alenbratt och adjungerade ledamoten Helena Jonsson

Källa: Blendow Lexnova