Fordonet hade under tre veckor varit uppställt på en tomt i Nyköping i strid mot gällande parkeringsbestämmelser och fått flera kontrollavgifter – så kallade ”P-böter”.
Inkassobolaget hade i början av augusti 2014 skickat två betalningspåminnelser till det företag som ägde fordonet. Avgifterna skulle enligt dessa betalas inom tio dagar från utskriftsdatum.
Tvist om inkassokostnad
Eftersom betalning inte skedde under den utsatta tiden fick ägaren ett inkassokrav den 19 augusti 2014.
Kontrollavgifterna är betalda men det uppkom en tvist kring själva inkassokostnaden.
Inkassobolaget vände sig till Nyköpings tingsrätt där ägaren pekade på att fakturorna hade betalts så snart företaget hade tagit del av betalningspåminnelserna och att inkassokostnaden därför inte var ”skäligen påkallad”.
Särskilda regler under semestertid
Nyköpings tingsrätt konstaterade att Datainspektionen – som är tillsyndmyndighet för inkassobolagen – i sina allmänna råd slår fast att det inte är förenligt med god inkassosed att inleda inkassoåtgärder under normal semestertid om inte betalningsfristen är åtminstone fyra veckor mellan betalningspåminnelse och inkassokrav.
Tingsrätten kom därför fram till att kravbrevet stred mot god inkassosed och att åtgärden därför inte var ”skäligen påkallad”. Tingsrätten gick därför på fordonsägarens linje.
Inkassobolaget överklagade till Svea hovrätt som nu skriver följande i sin dom:
”Av datainspektionens allmänna råd framgår att det inte förenligt med god inkassosed att inleda inkassoåtgärder för parkeringsförsummelser under normal semestertid – den 15 juni till den 15 augusti – utan att förvissa sig om att gäldenären fått vetskap om fordringsanspråket eller betalningsfristen utsträckts till minst fyra veckor räknat från påminnelse till inkassokrav (se Datainspektionens allmänna råd, a.a. s. 42).”
Betalningspåminnelse inte inkasso
Hovrätten slår därefter fast att betalningspåminnelser i sig inte omfattas av DI:s tillsyn. Hovrätten skriver:
”I förevarande fall innehåller de av I (inkassobolaget) utsända betalningspåminnelserna endast påtryckning i form av angivande av tid för betalning och uppgift om att inkassoåtgärd kommer att vidtas om fordringen lämnas obetald. Påminnelserna utgör inte en inkassoåtgärd enligt inkassolagens mening. Inkassoåtgärden har därför inte inletts genom att betalningspåminnelserna sändes ut, utan först genom inkassokravet, som sändes ut efter normal semesterperiod.”
Hovrätten anser därför att förfarandet har skett i enlighet med god inkassosed och att åtgärden att skicka inkassobrev har varit ”skäligen påkallad”. Hovrätten river därför upp tingsrättens dom och går på inkassobolagets linje.
