– Det är klart att vi tycker att det är högst otillfredsställande. Det är väl ett underord. Att det betalas ut pengar till vad vi tror är kriminella aktörer, säger biträdande rikskronofogden Cecilia Hegethorn Mogensen till SR.
Under sommaren 2016 polisanmälde Kronofogden att man fått in över 500 krav på betalning för lån i euro med räntor på över 30 procent i månaden, som man misstänkte var påhittade.
Personer som redan var skuldsatta
De personer som krävdes på pengar hade stora skulder sedan tidigare, vilket gjorde att de inte ifrågasatte de nya kravbreven.
– De har fått många skulder, många småskulder. Så får de en till som ser likadan ut, som passar in i mönstret, då säger de att ”Den är säkert rätt”. Den stämmer säkert, säger Jerker Loré, jurist på Kronofogden till SR.
Kronofogden har därför beslutat att stoppa utbetalningar på drygt 100 miljoner kronor till de påstådda fordringsägarna och i slutet av förra året infördes dessutom en ny rutin på myndigheten som innebär att dessa fordringar inte ska godkännas vid en skuldsanering.
Detta gäller dock endast nya beslut.
Tittar på de rättsliga förutsättningarna
Sedan den nya skuldsaneringslagen infördes är det numera Kronofogden som ska förmedla betalningarn från den som får skuldsanering till fordringsägarna.
Kronofogden har därför bestämt sig för att pröva de rättsliga förutsättnignarna för att även stoppa förmedling av pengar från personer som har äldre skuldsaneringsbeslut.
Polisutredningen om de falska fordringarna är ännu inte avslutad.
