Dagens regler om mutbrott är fördelade på tre kapitel i brottsbalken – en bestämmelse i 17 kap om bestickning, en bestämmelse om tagande av muta i 20 kap och en bestämmelse om trolöshet mot huvudman i 10 kap.
Utredningen föreslår att bestämmelserna om mutbrott istället ska ordnas i fem paragrafer, som alla ska samlas i brottsbalkens kap 10. Kapitlet föreslår få rubriken ”Om förskingring, annan trolöshet och mutbrott”.
På tisdagen överlämnade utredaren Bo Svensson betänkandet till justitieminister Beatrice Ask.
– Nuvarande bestämmelserna är bedrövliga. Personkretsen, exempelvis, behandlas i en bestämmelse och omfattar inte självstädiga företagare. Den kände journalisten gick fri nyligen om ni kommer ihåg det. Det är tydligt att man behöver reformera mutbestämmelserna, sade Bo Svensson.
Utredningen föreslår att kapitlets 5 § ska behandla trolöshet mot huvudman, 5 a § givande av muta, 5 b § tagande av muta, 5 c § grovt givande och tagande av muta och 5 d § vårdslös finansiering av muta.
Syftet är att åstadkomma en modern, ändamålsenlig och lättillgänglig reglering av mutbrotten med tydligare gränser för vad som är straffbart.
Förutom ändringarna i brottsbalken innehåller betänkandet ett förslag till en Svensk kod om förmåner i näringslivet. Koden ska innehålla riktlinjer om hur gåvor, belöningar och andra förmåner ska få användas för att främja företagets verksamhet. Koden är utarbetat tillsammans med representanter från Näringslivet och ska fastställas och förvaltas av Institutet Mot Mutor.
Koden ska vara ett komplement till de straffrättsliga bestämmelserna.
– Koden kan jämföras med den svenska bolagsstyrningskoden. Den ska ses som vägledning för företagen för vad som är en tillåten och otillåten förmån. Om koden följts ska man inte kunna dömas, sade Bo Svensson.
Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor, välkomnar utredningen men tycker att det innehåller allvarliga brister. På DN debatt idag är han bland annat kritiskt till lagtexten.
”En sådan är att lagtexten – som utarbetats under ledning av förre ordföranden för Högsta domstolen, Bo Svensson – kommer att vara i allt väsentligt obegriplig inte bara för allmänheten utan även politiker. Svensson fullföljer nämligen en gammal dålig juristtradition att straffrättsliga påbud ska vara så lakoniska som bara möjligt”.
Han är även kritiskt till att utredningen inte innehåller förslag på ett stärkt skydd åt personer som avslöjar mutskandaler, såkallade whistleblowers.
”Betydelsen av skydd för whistleblowers är särskilt stor i slutna miljöer präglade av vänskapskorruption, till exempel kommuner där ”alla känner alla”, samma parti/partier suttit vid makten i decennier och intressekonflikterna är så vanliga att ingen reflekterar över dem. Senare års affärer i många kommuner – särskilt med kommunala bolag inblandade – vittnar om detta”, skriver han.
Justitieminister Beatrice Ask är positiv till förslagen.
– Reglerna har varit svåra att tolka för många. Det är väldigt viktigt inom näringslivet och i andra sammanhang att man vet vad som gäller. Jag tror att vi ska kunna få en betydligt bättre lagstiftning framöver, säger hon till TT.
Förslaget beräknas träda i kraft tidigast den 1 januari 2012.
Malin Letser
malin.letser@dagensjuridik.se
