Julian Assanges advokat Geoffrey Robertson har bland annat gjort gällande att Sverige kan komma att ge efter för påtryckningar från USA, att Assange kan komma att torteras och/eller avrättas om han överlämnas vidare dit och att detta skulle utgöra en kränkning av Europakonventionens artikel 3. Robertson hänvisar bland annat till de uppmärksammade utvisningarna av egyptierna Agiza och Alzery, som han menar visar att Sverige har en ”naiv” tro på diplomatiska utfästelser.
Robertson hävdar också att det vore ”blatanty unfair” att hålla en eventuell huvudförhandling mot Assange bakom stängda dörrar.
Assanges försvarare har också gjort gällande att överåklagare Marianne Ny gjort fel som utfärdat arresteringsordern, och att hon avvisat Björn Hurtigs försök att få en intervju till stånd.
Marianne Ny har gjort gällande att hon försökt nå Assange, men att hon avvisat förslag om telefonintervjuer och liknande lösningar eftersom Assange var misstänkt för våldtäkt.
Brita Sundberg-Weitman, tidigare lagman och docent i folkrätt, gick på måndagen till attack mot Marianne Ny, som hon menar är ”biased against men”. Sundberg-Weitman uppgav inför rätten att det inte finns något som hindrar att intervjuer genomförs per telefon. Hon uttalade också att få svenska jurister är intresserade av proportionalitetsprincipen, och att svenska domare felaktigt tror att proportionalitetsprincipen är baserad på intuition.
Björn Hurtig sade på tisdagen att han inte sett något hinder för att höra Assange i Storbritannien eller via Skype. Han uppger också att han inte fått ta del av avgörande dokument.
Tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem har anlitats av Assanges svenska försvarare Björn Hurtig för att uttala sig om handläggningen under förundersökningen. Alhem, som kallats som expertvittne av Assanges engelska advokater, sade på tisdagen att det vore uteslutet att överlämna Assange till USA utan en ”mediestorm” som följd.
Alhem sade också att han inte kände till åklagare Marianne Nys försök att höra Assange, och att arresteringsordern mot den bakgrunden var föreståelig. Han menade dock att åklagaren i första hand borde ha försökt höra Assange i Storbritannien. Vidare menade han att det var fel av åklagaren att bekräfta uppgifterna om anmälningarna mot Assange för Expressen.
Marianne Ny har via Åklagarmyndigheten meddelat att hon inte ger några intervjuer i dagsläget. Riksåklagare Anders Perklev bemötte dock kritiken mot det svenska rättsystemet på tisdagseftermiddagen.
– Kritiken har framförts som en del av Julian Assanges försvar och utgör alltså partsinlagor i ett pågående mål. Jag själv eller Marianne Ny har därför inte anledning att närmare kommentera kritiken, utanför det bemötande som sker i själva rättegången. Julian Assange har självfallet rätt att utforma sitt försvar på det sätt han önskar, och han ska liksom alla andra misstänkta personer betraktas som oskyldig tills motsatsen har fastställts av en domstol, säger Anders Perklev.
– Mot bakgrund av att vissa uttalanden riktar sig mot Marianne Ny personligen vill jag dock klargöra att enligt svensk rätt gäller, till skillnad från vissa andra rättssystem, så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att en åklagare som princip är skyldig att så långt det är möjligt fullfölja en brottsutredning, och när det finns tillräcklig bevisning, fatta beslut om åtal. Marianne Ny har alltså agerat helt i enlighet med sin roll som allmän åklagare, och hon har självfallet den behörighet som krävs för de beslut som har fattats i ärendet.
Förhandlingarna i London har förlängts. Slutanföranden kommer enligt uppgift hållas på fredag. Washington Post rapporterar att det kan ta flera veckor för domaren Howard Riddle att fatta beslut om överlämningen. Beslutet kan dessutom komma att överklagas.
Sven-Erik Alhem kommenterar själv tisdagens förhandlingar i en kommande text. Under morgondagen publicerar vi även en rapport från Lunds universitets seminarium om de argument Assange framfört inför veckans förhandlingar.
