En kvinna ville göra vissa inre förändringar i sin bostadsrättslägenhet och skickade in en ansökan om bygglov till stadsbyggnadsnämnden, trots att något bygglov i själva verket inte behövdes.
Stadsbyggnadsnämnden tolkade ansökan som en anmälan mot bostadsrättsföreningen om eftersatt underhåll och olovliga ingrepp i tak och bjälklag. I en skrivelse bad därför nämnden föreningen att bemöta anmälan.
Kvinnan uppfattade dock nämndens skrivelse som ett avslag på bygglovsansökan och överklagade detta till länsstyrelsen, som i sin tur skickade överklagandet till nämnden för rättidsprövning.
Nämnden skrev då till kvinnan och upplyste henne om att det inte fanns något beslut i ärendet samt gav henne möjlighet att komplettera sitt klagomål, men vidtog inga andra åtgärder.
Justitieombudsmannen riktar nu kritik mot stadsbyggnadsnämnden för handläggningen av överklagandet.
En myndighet ska bara underlåta att lämna ett överklagande till överklagandeinstans om det kommit in för sent. Myndigheten ska inte ta ställning till om det underliggande beslutet över huvud taget är överklagbart eller kan bli föremål för saklig prövning i högre instans, utan det är uteslutande en uppgift för överinstansen.
Också i fall när överklagandet förlorat sin aktualitet ska det lämnas vidare, med undantag för överklaganden som förfaller på grund av att myndigheten omprövar sitt tidigare beslut.
Nämnden borde efter rättidsprövning ha överlämnat kvinnans överklagande till överinstansen och kan inte undgå kritik för sin underlåtenhet, menar JO.
Foto: TT
