Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Begränsa skatterättsligt företrädaransvar för krisanstånd”

Nyheter
Publicerad: 2020-03-23 08:43

DEBATT – av Hans Peter Larsson, skatteansvarig vid FAR, Mats Brockert, Skatteexpert vid Srf Konsulterna och Patrick Krassén, verkställande ledamot vid Stiftelsen Rättvis skatteprocess.

Sveriges företagare står enligt alla bedömare inför en av de värsta kriserna på decennier. Efterfrågan har störtdykt och varslen blir fler för varje dag. Regeringen har agerat och aviserat ett knippe stödåtgärder, bland annat utökade möjligheter till anstånd med skatteinbetalning för företag som har drabbats av viruskrisens effekter.

Denna nya grund för anstånd, som ska börja gälla från 7 april, är avsedd att tillämpas mindre restriktivt än de anståndsgrunder som sedan tidigare finns i skatteförfarandelagen. I den nya grunden är anstånd presumtionen, om inte särskilda skäl talar emot det. Krav på visad återbetalningsförmåga finns inte heller i den nya anståndsgrunden.

Den företagare som överväger att ansöka om anstånd, bör vara medveten om vissa detaljer. Anståndet innebär alltjämt att man måste ha medlen tillgängliga för inbetalning på förfallodagen efter att anståndet löper ut. Därtill är anståndet behäftat med en kostnadsränta och anståndsavgift. Det är alltså inte några gratis pengar det handlar om.

En kanske ännu viktigare aspekt, som regeringen ännu inte har berört i sin kommunikation, är hur det skatterättsliga företrädaransvaret påverkar anståndsreglernas ändamålsenlighet.

Företrädaransvaret innebär kortfattat att en företrädare för ett bolag kan bli personligt betalningsansvarig för bolagets skatteskulder. Om företrädaren uppsåtligen eller på grund av grov oaktsamhet underlåtit att vidta ”verksamma åtgärder” för att avveckla bolagets skulder senast på skatternas förfallodag, kan hen påföras betalningsansvar.

I klartext innebär detta att en företagare med likviditetsproblem måste välja mellan att betala sina skatteskulder, och därmed inte kunna betala löner och fakturor, eller att försätta bolaget i konkurs omgående, för att inte själv bli betalningsansvarig. Respit ges principiellt sett inte och undantagen från betalningsansvar är få.

Staten har på detta sätt en gynnad position framför andra fordringsägare, och för att undvika företrädaransvar måste företagaren i praktiken bortse från de krav som aktiebolagslagen ställer på hur man ska agera vid betalningssvårigheter.

Låt säga att ett företag nu i april söker ett års anstånd för skatter på 500 000 kr per månad för tre månader, på grund av utraderat kassaflöde i krisnedstängningens spår. Det är en fullt normal summa för moms, arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt i ett svenskt småbolag.

Vad kan företaget göra med dessa 1,5 miljoner kronor? Syftet med anståndet är att öka likviditeten – men när anståndet löper ut om ett år måste medlen finnas för inbetalning. Vilka investeringar ser regeringen framför sig kunna ge avkastning nog för ett småföretag under de kommande månaderna som kan ge positiva marginaler nog? Sannolikt behöver företaget parkera pengarna på ett konto – och då hjälper de föga i verksamheten under nedgången.

Den företagare som har begärt anstånd och nödgats använda medlen under anståndstiden för att betala löner, fakturor och räntor, riskerar att stå med en omöjlig skuld när anståndet löper ut. Vi riskerar att få en våg av konkurser som alla kan leda till personligt betalningsansvar enligt dagens regelverk. Företagare riskerar, utöver slutet för företaget, även personlig konkurs och att få gå från hus och hem.

Vi som skriver denna artikel arbetar dagligen med svenska småföretagare. Dessa står inför en akut likviditetskris, och många kämpar för sina verksamheters överlevnad. Vår uppmaning till regeringen är följande:

Klargör att skatterättsligt företrädaransvar inte kommer att påföras företagare som nu söker anstånd på grund av viruskrisens effekter, såvida inte den enskilde under anståndstiden uppenbarligen har missbrukat sin ställning som gäldenär mot staten.

Möjliggör för förlängning av anståndsperioden vid behov, längre än ett år. Detta kan kombineras med förbud mot utdelning till aktieägarna under tiden.

För kvarvarande skulder efter anståndet kan ett särskilt ackordsförfarande utarbetas.

Sänk den sammantagna räntan på krisanstånd kraftigt, till exempel genom att slopa anståndsavgiften.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.